Rökning
Rökning har en skadlig effekt på nästan alla organ i kroppen. Idag vet vi att ett 40-tal sjukdomar har ett direkt samband med, och utvecklas eller förvärras av rökning. Hjärt- och kärlsjukdomar, KOL och lungcancer är de mer kända av dessa.
Det finns också samband med bland annat luftrörskatarr, magsår, ryggbesvär, benskörhet, tandlossning, impotens och stress. Generellt sätt är risken för sjukdomar större ju fler cigaretter och ju längre tid man rökt, samt ju yngre man var när man började. Medellivslängden hos en rökare beräknas i genomsnitt till ungefär sju år lägre jämfört med en ickerökare.
Förutom rökaren påverkas även de som passivt andas in cigarettröken. Exempelvis finns det studier som visar att risken för passiva rökare att få hjärt- och kärlsjukdom kan vara 25-30 procent högre än för personer som inte utsätts för passiv rökning regelbundet och ofta. Knappt 6500 personer beräknas dö av aktiv rökning och ungefär 200 av passiv rökning i Sverige per år. Antalet som dör till följd av passiv rökning har halverats de sista åren, vilket man tror beror på rökförbundet på restauranger.
Olika typer av rökning
All typ av röktobak har samma skadeeffekt på kroppen. Pipa, cigarrer och egenrullade cigaretter har alltså samma effekt som vanliga cigaretter. Tidigare såldes cigaretter med "light"-betäckning, vilket numera är förbjudet i Sverige på grund av vilseledande marknadsföring, idag vet vi att dessa var lika skadliga som vanliga cigaretter.
Vattenpipa är än så länge mindre utforskat än vanliga cigaretter, med man tror att det finns stora risker med även denna typ av rökning. Delvis beror det på vad som förbränns i pipan, men ofta är det tobak i blandningen. Eftersom röken passerar vatten på vägen tas en del av nikotinet upp av vattnet, och detta tros vara en orsak till varför man ofta röker vattenpipa under lång tid, det tar helt enkelt tid innan nikotinbehovet är tillgodosett. Man beräknar att en timmes vattenpiperökning kan ge skadliga ämnen som motsvarar ungefär 100-200 vanliga cigaretter.
Vad händer vid rökning?
Rökning är det snabbaste sättet att få i sig ett ämne till hjärnan, det tar bara tio sekunder. Kanske har du någon gång sett en stressad rökare som slappnar av strax efter att första blosset är draget, nu vet du varför. Nikotinet är både lugnande och stimulerande för nervsystemet. Nikotinet binder sig vid receptorer i belöningssystemet i hjärnan, vilket ger de "kickar" en rökare upplever. Så småningom byggs en tolerans upp vilket gör att hjärnan behöver mer nikotin och oftare för att inte abstinens ska uppstå. Nikotinet påverkar också hjärta och kärl samt ökar ämnesomsättningen.
Hälsovinster vid ett rökstopp
De flesta besvär som uppstår av rökning minskar eller försvinner helt om man slutar att röka. Även om störst effekt fås vid ett totalt rökstopp, har troligen även ett minskat antal cigaretter en positiv effekt på hälsan. Det är dock inte helt ovanligt att de som minskar antalet cigaretter röker de kvarvarande med högre intensitet och därför inte får de positiva effekter de borde få av sitt minskade antal.
Även om rökare har en kortare livsslängd kan detta ändras genom ett rökstopp. Om stoppet kommer i 40-årsålder blir exempelvis den genomsnittliga livslängden lika lång som för dem som aldrig rökt. En positiv effekt vid rökstopp är ofta att känslan av stress försvinner eftersom nikotinberoendet inte längre skapar en stress i kroppen. Sömnen förbättras också ofta vilket gör att man känner sig piggare i kroppen.
En nackdel som många upplever vid ett rökstopp är att man går upp i vikt. Detta beror på att nikotinet ökar ämnesomsättningen och redan efter något dygn utan nikotin återgår den till sitt normala mönster. Det vanliga är att viktuppgången orsakad av själva tobaksstoppet är 2-4 kilo, men en del börjar istället för att röka äta mer för att hålla sig sysselsatt, och då kan viktökningen så klart bli större.
Exempel på hälsovinster
Tid efter rökstopp |
Effekt - minskad ohälsa |
| 24 timmar | Syrehalten i blodet förbättras - risken för hjärtinfarkt minskar |
| 48 timmar | Lukt- och smaksinne förbättras |
| 72 timmar | Lungkapacitet ökar |
| 2 veckor-3 månader | Blodcirkulationen förbättras |
| 1-9 månader | Luftvägarnas funktion förbättras. Risk för luftvägsinfektion minskar (föregås ofta av en inledande försämring när kroppen reparerar sig själv) |
| 3-9 månader | Hosta och andfåddhet avtar |
| 1 år | Risken att få hjärtinfarkt är halverad |
| 5 år | Risken att få en hjärtinfarkt är i princip på samma nivå som för någon som aldrig rökt. |
| 10 år | Risken att utveckla lungcancer är halverad jämfört med fortsatt rökning |
Referenser
Tobak och avvänjning av Statens Folkhälsoinstitut
Tobaksavvänjning inom hälso- och sjukvården av Statens Folkhälsoinstitut
Secondhand smoke exposure and cardiovascular effects: making sense of the evidence, av Institute of Medicine of the National Academies.
www.iom.edu/secondhandsmokecveffects