Riksdagspartierna om ansvar och jämlik vård

Tidigare i år genomförde Psoriasisförbundet en enkät bland psoriasismottagningar i hela landet, där det bland annat framkom vilka organisatoriska utmaningar som finns för att jobba på bästa sätt med strukturerad uppföljning av behandling.

Utmaningarna bestod främst av brist på personal, kort tid med patienter och avsaknad av både rutiner och krav på rutiner.

Vi tog med oss svaren från den enkäten och formulerade en fråga som vi skickade till samtliga åtta riksdagspartier, tillsammans med en fråga om jämlik vård och en fråga om vad som är viktigast för svensk hälso- och sjukvård under nästa mandatperiod.

Här följer frågorna vi ställde:

1) Var ligger ansvaret för att förankra och arbeta strukturerat med den kunskap som finns, till exempel i form av vårdförlopp och nationella riktlinjer, så att patienter kan dra nytta av den i både primärvård och specialistvård? (Och hur kan man säkerställa att så sker?)

2) Frågan om jämlik vård är alltid aktuell, inte minst när det kommer till diagnoser som ibland kräver specialistvård. Alltså att man ska kunna få tillgång till samma vård var i landet man än bor och hur bra man är på att ta för sig.
Hur bra tycker ni att vi är på att erbjuda en jämlik vård idag, och hur kan svensk hälso- och sjukvård bli (ännu) bättre på det?

3) Slutligen, en mer öppen och allmän fråga.
Vilken är den viktigaste hälso- och sjukvårdsfrågan (inklusive er hållning i den) inför den kommande mandatperioden, enligt ert parti?

Nedan kan du läsa svaren från riksdagspartierna. Frågorna har ställts till partiernas hänvisade formulär eller mejladresser för enkäter, och avsändare till svaren är partierna och inte enskilda politiker, tjänstemän eller lokalavdelningar.

Svaren är publicerade i bokstavsordning utifrån partinamn.

1) Centerpartiet anser att vårdansvaret ska ligga kvar på regionerna. Staten har dock ett avgörande ansvar för att skapa ramarna och ge regionerna rätt verktyg för att säkerställa en jämlik och tillgänglig vård. Staten bör ta större ansvar för att ta fram och samordna nationella strategier, riktlinjer och vårdförlopp för att säkerställa en mer jämlik, kunskapsbaserad och effektiv vård. Staten måste också lösa grundproblemet – brist på kompetens och personal. Vi föreslår därför att staten tar ett större ansvar för kompetensförsörjningen i hela landet. Vi miljardsatsar på fler läkare och sjuksköterskor genom utökad grundutbildning och fler ST-läkartjänster. Då kan vi samtidigt stärka regionernas förutsättningar att arbeta för en god och kunskapsbaserad psoriasisvård.

2) Centerpartiet anser att svensk sjukvård idag inte är jämlik. Det är oacceptabelt att tillgången och kvaliteten på vården skiljer sig åt beroende på var man bor, kön, inkomst och bakgrund. För att utjämna skillnaderna måste staten ta ett större grepp om de strukturella frågorna. Vi vill att staten tar ett större ansvar för frågor som kompetensförsörjning, läkemedel, vacciner och screening. Samtidigt måste resursfördelningen i välfärden bli mer rättvis och vården kräver stora investeringar, i bland annat utbyggd primärvård. Den största orättvisan finns på landsbygden, med sämre tillgång på vård och fast läkare och fler som dör i förtid i behandlingsbara sjukdomar.

3) Den viktigaste frågan är rätten till en jämlik, tillgänglig och god vård i hela landet. För att lösa det vill vi att staten tar större ansvar för att säkra personalförsörjning genom att utbilda fler och skapa bättre arbetsvillkor. Vi vill stärka primärvården i hela landet, särskilt genom att göra det enklare att driva små läkarledda mottagningar som kan komplettera de större vårdcentralerna. Vi vill satsa 50 miljarder under nästa mandatperiod för att ge bättre ekonomiska förutsättningar för välfärden på landsbygden. Vi vill stärka patientens makt och bygga ut 1177 så man kan välja specialistvård i hela landet.

1) Ansvaret delas mellan staten, regionerna och vårdens verksamheter, men vi anser att staten behöver ta ett tydligare ansvar för att nationella riktlinjer och vårdförlopp faktiskt implementeras och följs upp. Kunskap som finns framtagen nationellt ska komma patienterna till del oavsett bostadsort. Det kräver tydliga uppföljningssystem, nationella kvalitetsmått och ett större fokus på resultat för patienterna. Vi vill också ge vårdens profession bättre förutsättningar genom minskad administration och bättre kompetensförsörjning.

2) Svensk sjukvård håller hög medicinsk kvalitet, men jämlikheten brister. Var man bor ska inte avgöra vilken vård man får eller hur länge man behöver vänta. Vi vill därför se ett mer sammanhållet vårdsystem med starkare nationell styrning, genom att avskaffa regionerna och låta staten ta ett större ansvar. För att förbättra jämlikheten behövs bland annat kortare köer, bättre kompetensförsörjning, nationell vårdförmedling och en mer enhetlig tillgång till nya läkemedel och behandlingar i hela landet.

3) Den viktigaste hälso- och sjukvårdsfrågan inför nästa mandatperiod är att skapa en verkligt jämlik vård i hela landet. I dag skiljer sig tillgången till vård, behandlingar och väntetider beroende på var man bor. Det är inte acceptabelt. Kristdemokraterna vill därför avskaffa regionerna i deras nuvarande form och införa ett statligt huvudmannaskap för sjukvården. Vi menar att ett nationellt ansvar är den mest långsiktigt hållbara lösningen för att säkerställa att patienter får vård efter behov, inte efter postnummer.
Med en mer sammanhållen nationell styrning kan vi minska skillnaderna mellan olika delar av landet, stärka implementeringen av nationella riktlinjer och vårdförlopp, korta vårdköerna och skapa bättre förutsättningar för både patienter och vårdpersonal. Patienten ska stå i centrum, inte systemen.

1) Ansvaret behöver tydligare tas av staten att skapa gemensamma förutsättningar för regionerna och vårdens verksamheter att omsätta kunskapen i praktiken. Vården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och patienterna ska kunna förvänta sig samma höga kvalitet, oavsett var i landet de bor. Liberalerna vill säkerställa att forskning, riktlinjer och bästa tillgängliga kunskap faktiskt används i vårdens vardag. Det kräver bättre uppföljning, tydligare ansvar och att vårdens professioner får rätt förutsättningar att arbeta kunskapsbaserat. Alla vårdyrken ska ha en rättighet och skyldighet att få regelbunden fortbildning under sitt yrkesliv. En viktig aspekt är också att minska onödig administration och skapa bättre stöd för vårdens medarbetare, så att tiden kan läggas på patienterna och på vård enligt bästa tillgängliga kunskap

2) Svensk hälso- och sjukvård håller mycket hög kvalitet medicinskt, men det finns fortfarande stora skillnader i tillgång, kontinuitet och hälsa beroende på var människor bor och vilka förutsättningar de har. Liberalerna vill att vården ska vara jämlik i hela landet. Det kräver att patienter får större möjlighet att påverka sin vård, att vården kommer närmare människors vardag och att primärvården stärks. Viktiga steg är att:

• alla ska ha en fast läkarkontakt
• fortbildning ska vara en lagstadgad självklarhet
• bygga ut primärvården, inklusive småskaliga mottagningar i mindre orter
• stärka vården i områden där behoven är störst
• minska omotiverade skillnader i vården mellan olika grupper.

Liberalerna har betonat att hälsa och tillgång till vård inte ska avgöras av bostadsort eller socioekonomiska förutsättningar. Därför vill vi bland annat stärka den nära vården och ge den ett tydligare ansvar för både förebyggande arbete och kontinuitet.

3) Den viktigaste frågan är att skapa en vård som finns där när människor behöver den – med kortare väntetider, bättre kontinuitet och större trygghet för patienterna.
Liberalerna vill särskilt prioritera en starkare primärvård där fler får en fast läkare. Alla ska ha rätt till en fast läkarkontakt i primärvården. En läkare som känner patientens historia skapar tryggare vård, bättre behandlingar och minskar risken för att människor faller mellan olika delar av vården.
För att uppnå detta måste vårdens medarbetare få bättre förutsättningar att göra sitt arbete. Därför vill Liberalerna minska administrationen, stärka kompetensförsörjningen, säkra kontinuerlig fortbildning och mer forskning, innovation och digitalisering som utvecklar vården.

1) Det är regionernas ansvar att vårdförlopp och nationella riktlinjer omsätts i praktiken, det ska märkas i patientens vård. Samtidigt är det statens ansvar att ge långsiktiga ekonomiska förutsättningar för att vården ska bli jämlik. Miljöpartiet vill därför indexera statsbidragen till regioner och kommuner.

2. Vi är inte tillräckligt bra på det i dag – bostadsort och den enskildes förmåga att själv hitta rätt i vården påverkar fortfarande vilken vård man får, något som blir särskilt tydligt vid kroniska sjukdomar som kräver specialistkompetens. Miljöpartiet vill stärka primärvården, säkra långsiktig finansiering och god bemanning samt styra vårdens resurser efter behov, så att exempelvis personer med psoriasis eller psoriasisartrit får rätt behandling och uppföljning oavsett var de bor.

3. Den viktigaste frågan är att säkra ekonomiska resurser och personal. Miljöpartiet vill långsiktigt stärka vårdens ekonomi genom indexerade statsbidrag till regioner och kommuner och förbättra arbetsvillkoren genom kortare arbetsvecka, slopad karens och ett arbetsmiljölyft. Då får personalen tid och förutsättningar att både behandla och följa upp patienter på ett bra sätt. Det är grunden för kortare köer, kontinuitet och jämlik vård.

1) Regionerna har det grundansvaret för att omsätta nationella riktlinjer och vårdförlopp i praktiken, men Moderaterna vill att staten tar ett tydligare grepp där likvärdighet i dag brister. Vi vill se regelbundet uppdaterade vårdprogram med register för systematisk uppföljning och utvärdering av alla nationella riktlinjer och vårdförlopp, samt att Socialstyrelsen får uppdrag att stärka efterlevnaden och standardisera användningen av kvalitetsregister. Genom nationell digital infrastruktur, en nationell patientportal och skärpt vårdgaranti med ersättningsskyldighet för regioner säkerställer vi att kunskapen faktiskt kommer patienten till nytta oavsett postnummer.

2) Nej, svensk vård är i dag inte jämlik – det finns för stora omotiverade skillnader i väntetider och kvalitet mellan regionerna som inte förklaras av patienternas ålder, sjukdomsgrad eller bakgrund. Vi vill att staten tar ett betydligt större nationellt ansvar och ledarskap genom skärpt vårdgaranti från 90 till 30 dagar med skarp ersättningsskyldighet för regioner som brister, en nationell vårdförmedling som lotsar patienter till ledig kapacitet i andra regioner, och en nationell patientportal med öppen information om väntetider och kvalitet. Nationella riktlinjer, uppföljning och utvärdering är andra viktiga verktyg. Så säkerställer vi att din bostadsort aldrig avgör vilken vård du får.
Och slutligen, en öppen och allmän fråga.

3) Den viktigaste frågan är att korta vårdköerna och säkerställa att patienten faktiskt får vård i tid – oavsett var i landet man bor. Vi driver därför ett nytt, skarpt vallöfte om en skärpt vårdgaranti från 90 till 30 dagar, med en tydlig rätt för patienten att söka vård i hela landet (inklusive slutenvård) och en skarp ersättningsskyldighet där den region som brister själv får betala för att patienten snabbt får vård hos en annan vårdgivare, utan extra kostnad. Det är så vi gör verklighet av löftet att alla ska kunna lita på att vården finns där när man behöver den.

1) Det är regionerna som har huvudansvaret för sjukvården och det är deras uppgift att följa de nationella riktlinjer som finns. Samtidigt ser vi att vården över landet ser olika ut och vi menar att staten måste ta ett större ansvar – var du bor i landet ska inte avgöra vilken vård du får. Vi vill också utveckla arbetet med att låta patienten medverka i utformningen av sitt eget vårdförlopp genom så kallade dokumenterad överenskommelse.

2) Sverige har generellt god vård men inom vissa delar är den ojämlik mellan olika delar i landet och mellan olika patienter. Så ska det inte vara. Vi vill öka jämlikheten genom att staten tar ett tydligare ansvar. Vart du bor, eller hur bra du är på att ta för dig, ska inte avgöra vilken vård du får.

3) Socialdemokraterna arbetar för att göra upp med de marknadsmisslyckanden som splittrar vården och dränerar välfärden på resurser. Genom satsningar på personalen ska vårdköerna kortas, kontakten med vårdcentralen underlättas och tryggheten återuppbyggas i hela landet. Målet är en jämlik vård där skattekronorna används till din hälsa i stället för till vinstuttag.
För att stärka sjukvården vill också införa en helt ny princip för välfärdens finansiering där de generella statsbidragen till regionerna räknas upp med inflationen varje år. På så sätt stärker vi regionernas ekonomi och ger dem bättre planeringsförutsättningar.

1) Staten har redan idag ett ansvar för att ta fram kunskapsstöd, formulera tydliga nationella riktlinjer och följa upp att vården utvecklas i rätt riktning. Regionerna ansvarar sedan för hur riktlinjerna omsätts i praktiken i den kliniska vardagen. Sverigedemokraterna vill se ett tydligare statligt ansvar för sjukvården generellt, vilket skulle innebära ett mer aktivt arbeta med att garantera vårdens kvalitet över riket. Kunskapsunderlag måste nå fram till vårdcentraler och specialistmottagningar och bli en del av det dagliga arbetet. Initialt behöver regionerna arbeta mer systematiskt med implementering, uppföljning och förbättringsarbete. Nationella kvalitetsregister och andra uppföljningssystem är viktiga verktyg i detta arbete.

2) Det är inte dåligt över lag, men det kan bli bättre. Svensk hälso- och sjukvård håller i många avseenden en hög nivå, vilket bekräftas av internationella studier. Men vi har fortfarande skillnader mellan regioner. Var du bor ska inte spela en avgörande roll för när du får vård och om du får den bästa behandlingen. Detta gäller inte minst kroniska sjukdomar som psoriasis och psoriasisartrit. Patienter ska kunna få en korrekt diagnos, tillgång till effektiva behandlingar och en strukturerad uppföljning oavsett var i landet man bor.

3) Den viktigaste enskilda frågan är just att garantera vårdens tillgänglighet och kvalitet över hela landet. Detta i sin tur kan brytas ned i ett fortsatt arbete med att stärka det statliga huvudmannaskapet, kapa vårdköerna och följa upp vårdens kvalitet. För regionerna handlar det om effektivitet och om att faktiskt prioritera kärnverksamheterna.

1) Ansvaret är delat. Staten och Socialstyrelsen ansvarar för nationella riktlinjer och kunskapsunderlag, medan regionerna och vårdgivarnas ledningar ansvarar för att kunskapen införs och används i verksamheten. När ett vårdförlopp har godkänts fattar varje region beslut om hur och när det ska införas. Vänsterpartiet anser att staten behöver ta ett större ansvar för nationell uppföljning och jämlik implementering. Regionerna måste samtidigt avsätta personal, kompetens, fungerande journalsystem och tid för uppföljning, för vilket de måste ha tillräckliga resurser.

2) Svensk vård håller ofta mycket hög kvalitet, men den är inte tillräckligt jämlik. Vänsterpartiet vill minska skillnaderna genom starkare nationell styrning och uppföljning, långsiktigt höjda statsbidrag, en utbyggd primärvård och bättre tillgång till specialistvård i hela landet. Resurserna måste fördelas efter befolkningens vårdbehov och socioekonomiska förutsättningar. Patienten ska inte behöva vara välinformerad, högljudd eller ha råd att söka privat vård för att få rätt behandling. Vård ska ges efter behov, inte efter postnummer eller plånbok.

3) Den viktigaste frågan är att återupprätta en jämlik och behovsstyrd sjukvård med tillräcklig personal och kapacitet. Underbemanning, brist på vårdplatser och en pressad primärvård leder till köer, bristande kontinuitet och sämre möjligheter att följa upp behandlingar. Vänsterpartiet vill därför ge regionerna långsiktiga och värdesäkrade statsbidrag, förbättra personalens arbetsvillkor, bygga ut primärvården och öka antalet vårdplatser. Vi vill också minska marknadsstyrningen och se till att skattepengar går till vård och personal. Den bästa riktlinjen hjälper inte patienterna om verksamheten saknar tid och personal för att använda den.

+ bifogad logga

Citatförslag:
Vänsterpartiet vill därför ge regionerna långsiktiga och värdesäkrade statsbidrag, förbättra personalens arbetsvillkor, bygga ut primärvården och öka antalet vårdplatser.