Stäng

Använd knapparna för att ändra textstorleken på sidan. Du kan också justera storleken permanent i din webbläsare, genom att gå in under menyalternativet ”Visa”. I Internet Explorer och Firefox väljer du därefter ”Textstorlek”, i Google Chrome ”Zooma in” eller ”Zooma ut” och i Opera ”Zoomfaktor”.

Om psoriasisartrit

Misstänker du att du har psoriasisartrit? Här hoppas vi kunna ge dig vägledning, motivation, och styrka att ställa krav på sjukvården att få en ordentlig utredning av dina besvär. Om du har fått diagnosen så kan du läsa mer och fördjupa dig i vad du själv kan göra och vad du bör tänka på inför dina läkarbesök.

Psoriasisartrit (PsA) är en kronisk inflammatorisk ledsjukdom där en eller flera leder inflammeras. Den kan orsaka smärta, stelhet och svullnad i och kring alla kroppens leder.

Tänk om jag själv hade vetat detta för mer än fem år sedan, då hade jag fått behandling på ett tidigt stadium.

 

Oftast drabbas knä, fotleder, småleder i händer och fötter, och leder i nedre delen av ryggen. Den kan även drabba de muskelfästen (mjukdelar) som finns närmast skelettbenet. I sällsynta fall kan man ha ledgångsreumatism och psoriasisartrit samtidigt. De vanligaste symtomen är stelhet, smärta vid rörelse och/eller vila, ömhet i muskler och senfästen, samt svullna leder. Intensiteten av smärta kan vara väldigt olika, en del har lite ont, medan andra kan ha mycket ont.

 

Det finns en koppling mellan psoriasis och psoriasisartrit.

För den som har psoriasis finns en betydande risk att få ledbesvär och att även få psoriasisartrit. Forskarna tror att cirka 30 procent av de som har psoriasis även utvecklar psoriasisartrit. Det är bra att veta att den i vissa fall kan bryta ut utan att man tidigare har haft några andra symtom på psoriasis, eller symtom som är så milda att man kanske inte ens tänkt på att de kan vara psoriasis (exempelvis torr och flagig hårbotten, nagelbesvär). En av tio får diagnosen psoriasisartrit först. Trots att så många drabbas är den fortfarande ganska okänd och förväxlas ibland med andra ledbesvär, som artros, eller inflammatoriska ledsjukdomar, som reumatoid artrit.

 

Varför vissa personer med psoriasis också får symtom från lederna är oklart. Sannolikt är det många faktorer som samverkar för att ledsjukdomen ska bryta ut. Ärftligheten har stor betydelse för insjuknandet både vid psoriasis och psoriasisartrit.

 

Både hud- och ledbesvären beror på inflammatoriska processer som kan ses som rubbningar i kroppens immunsystem. På ett eller annat sätt aktiverar de utlösande faktorerna immunsystemet, och de symtom som uppstår i huden eller i lederna på grund av psoriasis beror på att kroppen ”angriper” sig själv.

 

Eftersom psoriasis är en sjukdom med hög ärftlighet är det viktigt att vara uppmärksam och söka hjälp om man får besvär i leder och rygg även om man inte har några andra tecken på psoriasis. Var också uppmärksam på att det finns också risker att man har psoriasis mutilans som är en mycket svår form av psoriasis där leder förstörs och blir korta och kraftlösa som konsekvens av sjukdomen.

 

Samsjuklighet

Sambanden mellan psoriasisartrit och samsjuklighet är inte klarlagda, men man vet att det finns en ökad risk och sårbarhet för andra sjukdomar. Psoriasisartrit är den vanligaste formen av samsjuklighet om man har psoriasis, och också den vi har känt till allra längst.

Läs mer om samsjuklighet här

 

Hur vanligt är psoriasisartrit?

Hur många som drabbas är inte helt känt. I Sverige uppskattar man att ca 0,2 % av befolkningen har psoriasisartrit. Det kan dock finns många fler som kan ha sjukdomen, men som inte har fått en ordentlig utredning och med det en diagnos. Det kan också bidra att en del upplever sina besvär så lindriga att de inte uppsöker vården, eller att man inte sätter det i samband med sin psoriasis i huden.

 

Att det råder en del osäkerhet i hur utbredd sjukdomen är handlar till stor del om bristande kunskap och låg grad av medvetenhet om den, även inom vården. Det kan vara svårt att ställa diagnos, eller att ställa rätt diagnos, tydliga biomarkörer (så som blodprov) kan saknas och röntgen visar inte alltid några synliga förändringar.

 

Att utredas handlar om att bli lyssnad på och att läkaren kan utesluta andra sjukdomar, t ex likartade sjukdomar som ledgångsreumatism (reumatoid artrit). Tyvärr innebär detta att det kan ta flera år att få en diagnos, trots att det är så viktigt med en tidig och snabb diagnos.

 

Därför är det viktigt för oss som förbund att aktivt arbeta för att forskningen går framåt, och att stärka kunskapen om psoriasisartrit så att den som drabbas får en så tidig och snabb diagnos som möjligt.

 

Det är lika viktigt för den som är drabbad eller som misstänker att man har sjukdomen att förstå och lära sig mer om den, som det är för dem som arbetar inom vården.

Läs mer om symtom och hur en diagnos går till

 

Forskning är viktigt och ger resultat

Psoriasisförbundet arbetar med att stärka kunskapen om sjukdomen. Förbundets läns- och lokalavdelningar anordnar också informations-aktiviteter om psoriasisartrit. Reumatologer ingår i förbundets Medicinska- och vetenskapliga råd, och genom de fonder vi förvaltar delar vi ut medel till stöd för forskningen om psoriasisartrit. Psoriasisfonden är en stor bidragsgivare till forskning om psoriasis och psoriasisartrit, och för forskning om psoriasisartrit, och har bland annat medverkat till Svenska Psoriasisartritregistret som varit av stor betydelse för att studera sjukdomsförlopp, prognos, och effekter av behandlingar bland patienter med sjukdomen.

 

Vi vet mycket mer om psoriasisartrit idag än vad vi gjorde i början av 2000-talet. Både svensk och internationell forskning visar en mycket positiv utveckling och ny kunskap tas fram hela tiden och framför allt har det varit av stor vikt att det sker genom stort samarbete med patienter och patientföreningar.

 

Idag finns det behandlingsriktlinjer och bedömningsunderlag för sjukdomen, och forskningen arbetar med att ta fram behandlingsmetoder som lämpar sig för sjukdomen. Det läggs också allt mer fokus på att de som har psoriasis och ledbesvär ska remitteras och bedömas av en reumatolog. Forskning pågår om att identifiera markörer för sjukdomen som ska underlätta att bättre förstå sjukdomens allvarliga förlopp, där ledbrosk förstörs. Det är också viktigt att bättre förstå hur samsjukligheten ser ut för dem som har psoriasisartrit.

Läs mer om Psoriasisfonden – forskning om psoriasis och psoriasisartrit här

 

Är det något jag kan göra själv och vad ska jag tänka på?

Det finns många tips och råd för dig med psoriasis och psoriasisartrit, och för dig som är förälder och anhörig . Här på hemsidan finns olika typer av information om du vill läsa mer och fördjupa dig. Här finns också råd om vad du kan tänka på när du träffar din läkare. Vad det finns för behandlingar, läkemedel, med mera. Du kan också ta del av andras berättelser, erfarenheter och kunskaper om hur det är att leva med psoriasis.

 

Läs gärna Carolina som berättar om hur det är att leva med psoriasisartrit

 

Dina erfarenheter och din kunskap om din situation är värdefull – du kan själv bidra till kunskapen om att leva med psoriasisartrit. Bli medlem om du inte redan är det!

Bli medlem här

 

 

 Dela på Facebook

Frågor om psoriasisartrit

Samband mellan hud- och ledpsoriasis?

Hur stort är sambanden mellan olika sorters psoriasis till exempel hud- och ledpsoriasis?

Sambanden mellan olika typer av psoriasis ser olika ut, och är inte heller helt klarlagda. Exempelvis ser man att risken för att få ledbesvär är mycket större hos dem som har nagelförändringar än dem som inte har det. Av dem som har nagelförändringar anses ungefär 50 % utveckla ledbesvär i någon form.

 

Gällande risken mellan psoriasis och ledbesvär har man tidigare bestämt hävdat att svårare hudpsoriasis inte medför någon ökad risk för en svårare ledpsoriasis. Detta har börjat ifrågasättas de senaste åren, flera studier pekar nu på ett samband svårare ledpsoriasis och svårare hudpsoriasis.

 

Besvarat med hjälp av Robert Holik, läkare Hudkliniken Centralsjukhuset i Karlstad

Har jag psoriasisartrit?

Jag har haft problem men mina leder till och från i ca 3 års tid. Jag märkte tydligt att något förändrades i min kropp: fick ont i lederna, oftast i en hand eller en fot, det var aldrig båda fötter eller händer samtidigt, jag har blivit tröttare, är alltid stel i kroppen på morgonen när jag vaknar eller om jag suttit stilla lång tid, jag blev oftare sjuk och jag fick lunginflammation.

Har sökt läkare för mina leder men proverna har inte visat att jag har någon ledsjukdom, men jag har inte gjort någon röntgen på händer och fötter som jag hört att man skall göra om man misstänker reumatologiska sjukdomar.

Jag har svårt att hålla normal vikt, har fått högt blodtryck och har märkt att jag får ödem i mina ben de perioderna när det gör som ondast i mina leder. Det verkar komma i skov. Jag har nu även börjat få utslag på mina armbågar som först kommer som upphöjda utslag som blir större och efter ett tag så torkar det och blir torrt, fjällar lite.

 

Jag misstänkte att jag fått psoriasisatrit för 3 år sedan och sa det till min doktor men just då hade jag inga utslag på armbågarna. Min äldre syster har just denna sjukdom så man blir ju lite orolig. Vad händer om jag har detta och jag inte får någon behandling, kan du ge mig råd?

 

Mvh Micaela

Svar
Tack för ditt mail, och dina funderingar. Det är alltid svårt att sätta en diagnos via en skriftlig beskrivning, men visst låter det som psoriasisartrit. Att din syster har diagnos är i sig ett kriterium när vi sätter diagnos psoriasisartrit. Andra typiska exempel som du lyfter är att smärtan flyttar sig mellan olika leder, och att den är asymmetrisk, det vill säga att du inte har ont i båda händerna samtidigt. Trötthet och allmän stelhet är vanligt, och du lyfter även viktproblem och högt blodtryck som vi ser är vanligt hos personer med inflammatoriska sjukdomar. Jag gissar att de prover du talar om är blodprover, och typiskt för psoriasisartrit är att det inte syns något på blodproverna, till skillnad från reumatoid artrit/reumatism där blodproverna ofta är utmärkande. En röntgen kan vara till hjälp, men det är inte alltid något syns på den heller. Du kan dock fortfarande ha psoriasisartrit.

 

Din beskrivning antyder att det kan vara inflammationer i sen- och muskelfästen. Dessa behandlas ofta med antiinflammatoriska tabletter, vilket dels lindrar inflammationen och dels minskar smärtan och stelheten. Jag tycker dock inte att du ska självmedicinera, utan sök en annan läkare. Om du har gått på en vårdcentral, byt vårdcentral eller försök få en remiss till reumatologen. I många landsting kan du skriva en ”egenremiss” om allmänläkaren inte vill göra det, så det kan också vara en möjlighet. En del experter menar att det är väldigt viktigt att vi börjar behandla psoriasisartrit tidigt för att minska risken för komplikationer längre fram.

 

Det behöver inte bli problem, men vi har svårt att sia om hur just din sjukdom kommer att utveckla sig. Så mitt slutord blir: stå på dig, du har rätt att få veta vad det är, inte vad det inte är. Under tiden, träning är jätteviktigt för att minska besvären av sjukdomen, så om du inte redan tränar regelbundet, börja nu. Psoriasisförbundet har exempelvis flera träningsfilmer du kan använda.

 

 

 

Lycka till!
Varma Hälsningar Anja

 

Bli medlem!

Bli medlem!

Tecken på att du kan ha psoriasisartrit

  • Du har redan psoriasis i huden
  • Du har smärta och är stel
  • Du är ovanligt trött
  • Du har svullna leder och s k ”korvtå” eller ”korvfinger”, daktylit
  • Du har problem med dina naglar

Att tänka på om du har psoriasisartrit

  • Att gå ner i vikt kan vara bra, extra kilon kan förvärra smärta och stelhet
  • Att sluta röka, och söka hjälp om det är svårt! Rökning kan utlösa besvär och motverka behandling.

Saknar du information på andra språk?

Du kan alltid använda Google translate för att översätta text på webben. Här tipsar vi om hur du gör.

Undrar du något?

Ställ en fråga

Hittar du inte svaret på din fråga här? Skriv till oss så svarar vi så fort vi kan.

Ställ en fråga
Tack för din fråga!