fbpx
Stäng

Använd knapparna för att ändra textstorleken på sidan. Du kan också justera storleken permanent i din webbläsare, genom att gå in under menyalternativet ”Visa”. I Internet Explorer och Firefox väljer du därefter ”Textstorlek”, i Google Chrome ”Zooma in” eller ”Zooma ut” och i Opera ”Zoomfaktor”.

Hur kan elevhälsan hjälpa?

I Sverige lever cirka 300 000 personer med psoriasis. Många av dem är barn och unga som därmed tampas med en sjukdom som ger både fysiskt och psykiskt lidande.

(Artikeln tidigare publicerad i tidningen Skolhälsan nummer 3 2018)

 

Det kan vara oerhört mentalt påfrestande för barn och unga att leva med psoriasis. Det kanske känns pinsamt att ha stora röda fläckar på kroppen eller flagor från hårbotten som syns på kläderna. Det svider, kliar och gör ont och det kan vara svårt att få ordentligt med sömn. I undersökningar om barn med psoriasis kan man tydligt se att livskvaliteten påverkas kraftigt. Behovet av stöd och kunskap är stort. Nyligen publicerade Socialstyrelsen nationella riktlinjer för vård vid psoriasis, där bland annat utbildning för barn med psoriasis och deras vårdnadshavare får en stark rekommendation.

 

”Informera, informera, informera!

 

Mona Strindsäter är chefsjuksköterska på en av Psoriasisföreningen i Stockholms mottagningar och har lång erfarenhet av att utbilda om psoriasis. Hon tycker det bästa man kan göra för att stötta är att prata om sjukdomen.

”Informera, informera, informera! Information är jätteviktigt till de som har psoriasis och till de som finns omkring dem. Vi måste vara tydliga – den här sjukdomen smittar inte! Många yngre förnekar sin sjukdom, de vill inte visa sig och de behöver mycket stöd. Det hjälper också att lära känna andra i samma situation och där kan skolan exempelvis kalla till en informationsträff och ge möjlighet för dem att träffas.”

 

Josefin Lysell är hudläkare och forskare vid KS med ett särskilt intresse för barn med psoriasis. Även hon anser att information är viktigt.

”Den psykologiska aspekten av att ha psoriasis måste man vara uppmärksam på och förstå som skolsköterska. Barn berättar ofta att det är jobbigt i samband med gymnastiken när kompisar frågar och vissa fäller taskiga kommentarer. Många barn som har berättat i klassen med eller utan föräldrar med har upplevt att det varit skönt.”

 

Josefin Lysell fortsätter med att poängtera vikten av att identifiera och ta tag i samsjuklighetsproblem:

”Livskvalitetspåverkan och psykisk samsjuklighet hos barn med psoriasis bör man också känna till och informera eleven om möjlighet till kontakt med kurator på skolan, exempelvis. Led-muskelbesvär kopplat till psoriasis kan vara lömskt att upptäcka, ett barn som till exempel inte vill springa och leka på raster eller gymnastiken kan ha sådana besvär. Barn med psoriasis är oftare överviktiga än andra barn och skolhälsovården måste vara medvetna om kopplingen till hjärt-kärl-påverkan senare i livet, vilket innebär ökat behov av att ta tag i dessa barns övervikt.”

 

En rent praktisk fråga som är viktig för skolhälsan är att ta reda på om elever med psoriasis står på systemisk behandling, vilket kan påverka vaccinering.

 

Tips! Om du arbetar inom elevhälsan och vill veta mer om psoriasis så finns det mycket information här på Psoriasisförbundets hemsida. Du kan även kontakta Psoriasisföreningen i Stockholm för att få tips och råd från deras vårdpersonal om stöd till elever med psoriasis.

 

Ladda ner artikeln som PDF: Skolhälsan nr 3 2018_Psoriasis_uppslag