Stäng

Använd knapparna för att ändra textstorleken på sidan. Du kan också justera storleken permanent i din webbläsare, genom att gå in under menyalternativet ”Visa”. I Internet Explorer och Firefox väljer du därefter ”Textstorlek”, i Google Chrome ”Zooma in” eller ”Zooma ut” och i Opera ”Zoomfaktor”.

Hur går en diagnos till? Symtom och diagnos

Om du upplever stelhet, rörelse- eller vilosmärta, att dina leder blir svullna och du känner ömhet över ledkapsel, muskel- och senfästen så kan det vara frågan om inflammationer som kan vara psoriasisartrit, eller som leder till psoriasisartrit. Inflammationen i kroppen leder ofta till sömnsvårigheter, och sömnbrist kan leda till koncentrationssvårigheter.

Inflammationen kan vara lokaliserad till en eller ett fåtal leder men vanligen är det frågan om flertalet leder. Svårighetsgraden varierar och skiljer sig mycket åt mellan olika personer. Den kan vara lindrig och den kan vara mycket svår. Ibland är det frågan om en mild och övergående ledvärk, men som värst kan den vara mycket aggressiv och ge en allvarlig inflammation där ledernas brosk och struktur riskerar att förstöras.

 

Psoriasisartrit kan därför utvecklas till något mycket allvarligt och inverka på din livskvalitet. Det gäller att få en så tidig och snabb diagnos som möjligt för att chansen att få en effektiv behandling som bromsar sjukdomsförloppet.

 

Var speciellt uppmärksam om du redan har psoriasis, eller att någon i din nära släkt har psoriasis, det är en ärftlig sjukdom och artriten kan uppstå utan att du har tecken på psoriasis i huden eller någon annanstans (t ex i hårbotten eller på naglarna). En av tio får psoriasisartrit före psoriasis i huden.

 

Tecken på att du kan ha psoriasisartrit:

  • Du har redan psoriasis i huden
  • Du har smärta och är stel
  • Du är trött
  • Du har svullna leder och har exempelvis korvtå eller korvfinger, så kallad daktylit
  • Du har problem med dina naglar

 

Mindre vanligt, men förekommande, får man som första symtom ryggsmärtor i sätesregionen, smärtan kan vara dov och diffus till sin karaktär och vara lokaliserad till bara ena skinkan. Det förekommer också att halsryggen drabbas. På sikt kan det medföra att rörligheten i ryggen begränsas.

 

Om inflammationen stannar lokalt kallas det för en senfästesinflammation. Om sjukdomen får fortsätta kan den vandra in i leden och bli en artrit, en ledinflammation. Ofta är det i stora muskelfästen som armbågsleder, över höftkammarna och vid knäna som senfästesinflammationerna startar. När sjukdomen sitter i ryggen startar inflammationen där bindväv fäster mot ben i kotorna.

 

 

Tidig och snabb diagnos ökar möjligheterna till en effektiv behandling

Anledningen till att det är oerhört viktigt med en tidig diagnos av psoriasisartrit är för att kunna öka möjligheterna att bromsa sjukdomsförloppet och därmed minska risken för att ledbrosk förstörs och att ledens (eller ledernas) funktion försämras. Upplever man svullna leder är det angeläget att få läkarhjälp och en remiss till en reumatolog för en ordentlig utredning. Det gäller nämligen att få en effektiv behandling och hjälp i tid.

 

Det kan vara svårt, speciellt i tidiga sjukdomsstadier, att särskilja psoriasisartrit från andra reumatiska sjukdomar och speciellt ledgångsreumatism. Det kan också vara svårt att ställa en diagnos vid ett första läkarbesök, speciellt om man inte har psoriasis sedan tidigare, eller om man har diffusa ledbesvär. Detta kan i vissa fall leda till en felaktig diagnos eller att man har haft svårt att få gehör för sina besvär, innan man har fått träffa en reumatolog.

 

Att ställa diagnos

Läkaren får bäst vägledning genom att noga lyssna på patientens beskrivning av sina besvär.

 

Eftersom det inte finns något diagnostiskt laboratorietest som gör att man kan se om man har psoriasisartrit så måste man göra en så kallad klinisk undersökning för att komma fram till en diagnos. En sådan undersökning går vanligen till på följande sätt:

Först är det din beskrivning, din sjukdomshistoria som vägleder, sedan görs en noggrann hud-, led och nagelundersökning, samt röntgen av de drabbade lederna. Röntgen kan visa förändringar, men inte nödvändigtvis.

 

Man gör vissa laboratorieundersökningar, och som del av undersökningen handlar det också om att utesluta andra sjukdomar. Blodtest kan visa att det saknas en ”reumatoid faktor” (negativ reumatisk faktor), som innebär att man inte har de antikroppar i blodet som reumatiker har, det tyder i så fall på att det inte är ledgångsreumatism. Man tar även sänkan (blodprov som visar hur mycket de röda blodkropparna klumpar ihop sig, ju mer desto högre sänka) och den visar sig för de flesta med psoriasisartrit vara ganska normal, vilket skiljer sig från ledgångsreumatism som vanligtvis ger hög sänka. Sänkan i sig ger ingen säker information om psoriasisartrit.

 

Avgörande för diagnosen är inflammation i ledhinnorna och/eller i muskel- och senfästen tillsammans med hudsymtom och nagelangrepp. Har man så kallat ”korvfinger” eller ”korvtå” (tydliga svullna leder i finger/tå) är det också vägledande för diagnosen.

 

CASPAR

För att bedöma psoriasisartrit används bedömningskriterier kallade CASPAR (Classification Criteria for Psoriatic Arthritis). Det bygger på att man har en konstaterad inflammatorisk ledsjukdom, och att man ska uppfylla minst tre kriterier (poäng) för diagnos. Har man redan psoriasis i huden, eller om någon i familjen har det, ska man uppfylla minst ett ytterligare kriterium.

Exempelvis, om man har psoriasis i huden ger det 2 poäng, och om familjemedlem har det ges ytterligare 1 poäng, och då uppfyller man minst tre kriterier (poäng).

 

CASPAR

 

Visste du att…?

CASPAR utvecklades tillsammans med svenska forskare som också arbetar med Svenska Psoriasisartritregistret.