När många egenvårdsråd handlar om att avstå från saker, som alkohol, rökning eller andra saker förknippade med någon form av mindre hälsosamt leverne – kan det kännas naturligt att fundera på vad man skulle kunna addera i form av till exempel kosttillskott för att uppnå positiva effekter.
Tidigare i år lanserade Läkemedelsverket en informationskampanj under rubriken »Så kan det du äter och dricker påverka dina läkemedel«, med syfte att uppmärksamma att det finns både kosttillskott, naturläkemedel och vissa läkemedel som kan förändra sättet som läkemedel fungerar på i kroppen.
Psoriasistidningen bad Läkemedelsverkets utredare Sonny Larsson om hjälp med att bringa klarhet i begrepp som kosttillskott och naturprodukter och om det finns något speciellt som den som lever med och behandlas för psoriasissjukdomar ska tänka på.
Samtalet kom alltså inte att handla så mycket om saker man kan äta för att bli bättre i sin psoriasis eller psoriasisartrit – framför allt eftersom det som eventuellt fungerar på det sättet fortfarande väntar på att upptäckas och vetenskapligt beläggas – utan mer om vad man ska tänka på att inte äta i samband med viss läkemedelsbehandling.
– Vår (Läkemedelsverket) formella kompetens som kontrollmyndighet handlar ju framför allt om läkemedel, så det kan vara lite konstigt att från vår sida prata om livsmedel och kosttillskott. Men nu har vi precis kört en kampanj om att man måste tänka sig för även kring livsmedel när man står på läkemedel. Jag tillhör även en enhet som jobbar med växtbaserade läkemedel och där kan gränsdragningen mellan vad som är ett växtbaserat läkemedel och vad som är kosttillskott vara suddig ibland, säger Sonny Larsson.
Vilka definitioner är viktiga att ha med sig?
– Definitionerna är ofta mer juridiska än logiska, kan man säga. Det finns en väldigt tydlig läkemedelsdefinition där vi brukar tala om att någonting kan vara ett läkemedel antingen på grund av benämning eller på grund av funktion. Benämningsdefinitionen säger att varje vara som innehåller en substans som påstås bota eller förebygga sjukdom är ett läkemedel. Så även om du själv kanske inte tycker att något är ett läkemedel så kan det ändå vara det, rent juridiskt. Funktionsdefinitionen handlar om att substansen ska verka på ett specifikt sätt i kroppen, antingen genom en farmakologisk läkemedelsverkan eller en immunologisk påverkan. Eller att det är något som används för att diagnostisera en sjukdom, säger Sonny Larsson.
Han berättar också att en del saker uppfyller läkemedelsdefinitionen på alla sätt och vis samtidigt som de också är livsmedel, med vitaminer och mineraler som de mest klassiska exemplen.
– Det finns även en motsvarighet i livsmedelslagstiftningen om vad vi får påstå om kosttillskott, där det finns bestämmelser om att jag kan påstå saker om att mitt kosttillskott är »nödvändigt för normal funktion i kroppen« eller att det »understödjer normal funktion i kroppen«. Och då kan det ofta uppstå något slags konflikt, mellan att jag kan säga att C-vitamin är nödvändigt för normal ledfunktion men inte får säga att C-vitamin påverkar artros eller ledsmärta, eftersom det då blir ett läkemedelspåstående.
Får man prata om saker som »förhöjande« utan att det är ett läkemedel?
– Man kan ibland prata om saker som förhöjande och ibland inte. Till exempel kan man inte säga att något förbättrar leverfunktion eller njurfunktion, för då är vi inne på funktionsdefinitionen för läkemedel. Men att något till exempel förbättrar hår, hud eller naglar är ett klassiskt påstående om kosttillskott som är helt okej att säga, förklarar Sonny Larsson.
Han berättar att definitionerna till stor del är produktanknutna, en specifik växt kan till exempel innehålla smärtlindrande substanser utan att växten därmed är att betrakta som ett läkemedel.
– Men om jag plockar växten, maler ner den till ett pulver, stoppar det i en kapsel och säger att kapseln är smärtlindrande så gör jag ett läkemedelspåstående.
Grapefrukt, mejeriprodukter & johannesört
Med det utrett så lämnar vi definitionerna bakom oss och gör några nedslag i olika saker som Läkemedelsverket flaggat för att man ska hålla koll på för att inte påverka sin läkemedelsbehandling negativt. Ett livsmedel som fått ganska stort utrymme i kampanjen är grapefrukt.
– Det är för att grapefrukt innehåller substanser som »bromsar« levern lite, kan man säga. Väldigt många läkemedel får därför högre halter i kroppen om jag kontinuerligt äter grapefrukt, vilket kan leda till biverkningar.
Ett annat exempel som myndigheten tar upp är att många antibiotikaläkemedel inte ska tas tillsammans med mejeriprodukter.
– Mejeriprodukter innehåller kalcium och många antibiotika binder kalcium, då tar inte kroppen upp det och då får man ingen effekt. Men båda de här sakerna är ju någonting som man i princip kan justera själv. Om jag äter grapefrukt en gång om året så är det inget som kommer påverka min läkemedelsbehandling och om jag tar min antibiotika på morgonen så behöver jag kanske inte ha mjölk i kaffet och äta ostsmörgås till frukost. Men vid lunch är det helt okej, för då har kroppen redan tagit upp läkemedlet, säger Sonny Larsson.
grapefrukt innehåller substanser som »bromsar« levern lite, kan man säga. Väldigt många läkemedel får därför högre halter i kroppen om jag kontinuerligt äter grapefrukt, vilket kan leda till biverkningar
Läkemedelsverkets syfte med kampanjen har varit att skapa förståelse för att problem kan uppkomma på grund av olika kombinationer av kost och läkemedel, men att de allra flesta problemen går att göra någonting åt genom att göra hälso och sjukvården uppmärksamma på dem.
– Sedan kan man komma ihåg att även om mitt kosttillskott innehåller något som jag ibland har i min risotto eller annan maträtt till vardags, så är det sannolikt mer koncentrerat i kosttillskottet vilket gör att det kan interagera med behandlingen.
Vad är det med just grapefrukt som ställer till det?
– Det råkar förhålla sig så att den har väldigt höga halter av olika ämnen som gör att de nedbrytande enzymer levern producerar fungerar mycket sämre. Det finns andra exempel på växter, till exempel johannesört som förekommer som växtbaserat läkemedel och som gör det motsatta – alltså orsakar en ökning i leverns aktivitet och minskar effekten av läkemedel. Plus att den har en massa annat fuffens för sig som innebär väldigt mycket interaktioner med läkemedel.
I grapefruktfallet innebär det bland annat att frukten påverkar många blodtrycksmediciner och ökar biverkningarna och det var så sambandet upptäcktes från början. När det gäller johannesört var det utebliven effekt av HIV-läkemedel och p-piller som gav de stora signalerna om att någonting krockade i kroppen.
Sonny Larsson säger att poängen med läkemedelsverkets kampanj är att när en läkare skriver ut ett läkemedel, så ska den som brukar använda kosttillskott komma ihåg att fråga om det fungerar ihop med den ordinerade behandlingen.
– Det är ett försök att göra folk mer medvetna, vi brukar säga att bara för att någonting är naturligt så är det inte ofarligt. Vi ser också att det finns väldigt mycket påståenden kring kosttillskott som gör att uppfattningen att kosttillskott och läkemedel är olika saker är svårare att förankra hos allmänheten.
Är det vanligt att äta johannesört?
– Nuförtiden är det inte så vanligt. Dels har väldigt många produkter försvunnit från marknaden, så det förekommer såvitt jag vet inte i några kosttillskott längre. På läkemedelssidan tror jag det finns två preparat med johannesört kvar. Det blev en stor sak när de här interaktionerna upptäcktes, så det finns fortfarande ett kollektivt minne av att man inte ska kombinera johannesört med andra läkemedel.
Och för dig vars enda relation till johannesört är Ulf Lundells textrader om egentillverkat brännvin som kryddas med nämnda ört, så har frågan ställts av både Psoriasistidningen och allmänheten.
– Vi fick nyligen frågan just om vad som gäller snaps med johannesört och i det fallet får man vara lite pragmatisk. Ett läkemedel ska man ju ta regelbundet och återkommande hela tiden. Dricker man en johannesörtsnaps varje dag så kanske det inte är johannesörten som är det stora problemet för hälsan, utan det är snarare alkoholen som är farligare då. Så vi ser inte att det finns någon risk med att dricka brännvin med johannesört – vid ett enstaka tillfälle – ur det här perspektivet.
Respekt för metotrexat
Finns det då någonting särskilt som är bra att ha med sig i bakhuvudet, när det kommer till vad man stoppar i sig, för den som lever med psoriasis eller psoriasisartrit? Sonny Larsson tar upp metotrexat som ett exempel på läkemedel som Läkemedelsverket har stor respekt för.
– Den som står på metotrexat bör definitivt diskutera alla stora, kontinuerliga livsstilsförändringar, inte minst kosttillskott man börjar ta, med sin läkare. Vi känner kanske inte till jättemycket som kan bli riktigt farligt egentligen och eftersom det är ett celldödande läkemedel så är läkarna också väldigt duktiga på att informera om vad som gäller. När jag har kollat upp vad som kan hända så har det mesta som nått fram till oss rört utebliven effekt när man kombinerat metotrexat på ett felaktigt sätt med vitaminpreparat, säger Sonny Larsson och illustrerar med ett tänkbart scenario:
– Säg som exempel att en patient ska ta sitt metotrexat en dag i veckan. Sedan ska många patienter, kanske alla till och med, ta B-vitaminer dagen eller dagarna efter. Men då kanske man har glömt att man brukar ta en multivitamin också, och den gör det svårare för metotrexat att göra sitt jobb i kroppen.
Vilka vitaminer är det som försvårar för metotrexat?
– Metotrexat och folsyra (vitamin B9, reds. anm.) är varandras motsatser, kan man säga. Metotrexat verkar i första hand genom att motverka effekten av folsyra, men vi måste samtidigt ha folsyra för att kunna överleva och fungera och framför allt dela våra celler. Så därför ger man oftast folsyratillskott till patienter som står på metotrexat. Nu kanske psoriasispatienter har lite lägre doser, så alla kanske inte får det här B-vitamintillskottet per automatik. Men normalt sett så äter man inte det här B-vitamintillskottet och metotrexat på samma dag, utan man tar det omlott så att säga. Nästan alla multivitaminprodukter innehåller folsyra, så tar man det så finns det en risk att man på något sätt stör ut den här omlottordningen.
Sonny Larsson poängterar att det oftast inte är någonting som blir farligt och att patienter med metotrexatbehandling oftast fått god information från sin förskrivare om vad de ska tänka på när det gäller att äta och dricka.
– Eftersom metotrexat dessutom är lite leverskadande i sig själv, så blir det ofta uppmaningar om att man inte ska dricka alkohol, att man ska tänka på att äta en varierad kost och sådana saker.
I efterforskningarna om vad som är viktigt att tänka på vid just metotrexatbehandling dök det upp en interaktion som gäller hälsopreparat och som Sonny Larsson inte var medveten om sedan tidigare, och som han inte tror är något jättestort problem i Sverige. Inte ännu i alla fall.
– Ibland kommer det perioder när det blir väldigt populärt att få i sig stora mängder klorofyll, alltså klorofyllextrakt. Det har visat sig att klorofyll i kombination med metotrexat innebär att man får en betydligt större exponering för metotrexat, alltså en ökad effekt av läkemedlet och då ökar även risken för biverkningar. Eftersom metotrexat kan ha ganska långdragna biverkningar så varnar man, exempelvis i USA, för klorofyllextrakt tillsammans med metotrexat.
Men klorofyllextrakt är inget man får i sig av misstag?
– Nej. Jag känner inte till en enda produkt på den svenska marknaden, för tillfället. Men som sagt, sådana här trender med saker som är heta för stunden går ofta i cykler. Och vi har haft perioder där det har funnits, framför allt i olika former av oljekapslar med klorofyll.
Undvik klorofyll. Tillskott med klorofyllextrakt kan »boosta« effekten av metotrexat till för höga nivåer.
Så för den med psoriasis eller psoriasisartrit som står på metotrexat gäller det alltså att bland annat se upp med dels klorofyll som kan boosta läkemedlet på ett icke önskvärt sätt och folsyra, till exempel via multivitaminpreparat, som kan ta ner effekten av läkemedlet.
– Sedan skulle jag säga att man inte bör använda johannesört som psoriasispatient. Framför allt inte om man får ljusbehandling, eftersom man kan få en viss förstärkning av ljusbehandlingen om man äter johannesört kontinuerligt. Det finns än så länge inga rapporter från Europa om det vi kallar för fototoxiska effekter, men det finns några fallbeskrivningar av riktiga solbrännskador för att man har exponerats onödigt mycket. Så om man får någon form av ljusbehandling för sin psoriasis så bör man av den anledningen inte använda johannesört.
Svagt stöd för antiinflammatorisk kost
Vi återkommer till det faktum att det är vanligt att personer som lever med psoriasis och psoriasisartrit frågar om det finns något man kan förändra eller skjuta till sin kost för att dämpa sin inflammatoriska sjukdom.
– Det kliniska stödet för antiinflammatorisk kost är ganska svagt, alltså att det finns kost som faktiskt skulle påverka den inflammatoriska processen. Däremot så kan ju en kostomläggning i sig göra att man påverkar sin egen interna metabolism och därmed upplever ett annat hälsotillstånd. När det gäller kosttillskott så är faktiskt de här begreppen, alltså antiinflammatoriska eller antioxidanter som man brukar använda om livsmedel, en av få saker som man inom EU säger inte ska förekomma när det gäller hälsopåståenden om just kosttillskott, säger Sonny Larsson.
Slutligen, hur ska man prata om de här sakerna med sin läkare?
– Man ska berätta om alla tillskott man tar regelbundet. I de allra flesta fall är det inga problem överhuvudtaget, men om man tittar på vissa av de läkemedel som är aktuella vid psoriasis så är det ju väldigt potenta läkemedel och då kan det krävas väldigt lite. Så står man på en sådan behandling ska man tala om att förutom det här läkemedlet så tar jag också de här kosttillskotten.
