Hudens bakterieflora, mikrobiom, hos personer med psoriasis verkar skilja sig från bakteriefloran hos personer med frisk hud. Men forskningsläget är inte helt klart.
– Det finns många studier om hudens mikrobiom och de har fått lite olika resultat. Men det beror till stor del också på hur de är gjorda. Det är ett väldigt intressant område där det pågår mycket forskning i dag, säger Malin Assarsson.
I sin avhandling vid Linköpings universitet har hon undersökt bakteriefloran i hud och svalg och tittat på sambandet mellan genetisk sårbarhet och aktivering av olika biologiska signalvägar i huden. Malin Assarssons handledare under arbetet har varit Oliver Seifert, biträdande professor i cell och neurobiologi vid Linköpings universitet. Han hoppas att de tillsammans ska kunna genomföra en större studie på sikt.
– Malins studie har för få deltagare för att kunna bekräfta resultaten vetenskapligt, man får se det som små pusselbitar i ett stort pussel. Hon har skapat viktiga hypoteser som vi kan bygga vidare på och prova med större deltagarantal.
I det första delarbetet studerades hudens bakterieflora hos personer med psoriasis före och efter ljusbehandling, så kallat smalbands-UVB. Mikrobiomet hos de 30 deltagarna undersöktes före och efter behandlingen.
– Vi såg att mångfalden i mikrobiomet kunde kopplas till svårighetsgraden av psoriasis, ju mer inflammation, desto mindre mångfald, säger Malin Assarsson.
Öppnar för nya metoder
Ljusbehandlingen dämpade inflammationen och förekomsten av bakterien pseudomonas minskade.
– Det är en bakterie som kan orsaka inflammation om det finns rätt förutsättningar. Vi såg att UV-behandlingen fick den att minska både i plackhud och frisk hud hos deltagarna. Att kunna koppla en specifik bakterie till graden av inflammation öppnar upp för nya behandlingsmetoder i framtiden, menar Oliver Seifert.
– För atopiska eksem finns det forskning som visar att man kan pensla på ett friskt mikrobiom på eksemhud och stötta de goda bakterierna. Det vore ett drömscenario om det gick att använda även vid psoriasis.
I det andra delarbetet jämfördes svalgets och hudens bakterieflora hos personer med psoriasis med friska kontroller.
– Det har varit känt länge att personer med psoriasis ofta blir sämre i sin sjukdom om de får halsfluss. Ingen hade heller studerat svalgets mikrobiom hos psoriasispatienter tidigare, säger Malin Assarsson.
Prover togs från svalget och armbågshuden hos 39 patienter med psoriasis och en kontrollgrupp.
– Vi hade förväntat oss att se en skillnad i förekomsten av streptokocker, men det gjorde vi inte. Däremot såg vi att psoriasispatienterna hade en högre förekomst av bland annat prevotella, en bakterie som man tror bidrar till en proinflammatorisk miljö, säger Malin Assarsson.
Genetisk sårbarhet för psoriasis
Resultatet skapade nya frågeställningar.
– Varför var det inte någon skillnad i förekomsten av streptokocker mellan psoriasispatienter och friska? Vi tänkte att det måste vara något mer som ligger bakom att halsfluss kan försämra psoriasis. Det måste finnas en genetisk sårbarhet för psoriasis i kombination med mikrobiomets sammansättning, säger Malin Assarsson.
Hon gick vidare och undersökte mängden av streptokocker på huden och svårighetsgraden av psoriasis hos individer som bär specifika psoriasisassocierade genetiska varianter.
– I vissa genvarianter fanns det en koppling men inte i andra. Bland annat såg vi att personer som har en specifik genvariant av genen FBXL19 hade en koppling mellan mängden streptokocker på huden och svårighetsgrad av psoriasis, säger Malin Assarsson.
Det talar för att bakterieflorans påverkan på uppkomsten av psoriasis är beroende av vilken genetisk sårbarhet man har. Om fyndet kan bekräftas i större studier finns möjligheter att använda kunskapen både i screening och behandling.
– Det är ju svårt att sätta rätt diagnos ibland och då kan sådana här saker hjälpa till, om man ser en genetisk förändring i kombination med en viss bakterie i huden, säger Oliver Seifert.
– Man kan också tänka sig att de som har den här kopplingen kan ha nytta av antibiotika mot streptokocker, men om man inte har kopplingen så gör inte antibiotika någon nytta. Det kan förbättra behandlingen, säger Malin Assarsson.
En liten pusselbit på vägen
I den sista studien undersökte hon genuttrycket i psoriasishud jämfört med friska kontroller. Här deltog 50 personer i vardera grupp.
– Genuttrycket är ett mått på vilka gener som är aktiva i en cell vid en viss tidpunkt. Vi såg en hel del skillnader mellan frisk hud och psoriasishud, bland annat en skillnad i aktiveringen av signalvägar som reglerar till mitokondrier och funktionen av neutrofiler.
Mitokondrierna är som små kraftverk som producerar energi i cellen och spelar en viktig roll för kontrollerad celldöd och celltillväxt. Neutrofiler är en typ av vit blodkropp vars uppgift är att skydda oss mot främmande mikroorganismer. De reagerar snabbt vid akut inflammation och bidrar till att öka aktiviteten i immunförsvaret. En felaktig funktion i neutrofiler kan leda till kronisk inflammation.
– Vi misstänker att de förändrade nivåer av bakterier vi såg kan kopplas till skillnaderna i biologiska signalvägar för mitokondrier och neutrofiler, vilket kan öka risken att drabbas av psoriasis, säger Malin Assarsson.
På sikt är det troligt att nya forskningsinsikter om hudens metabolom och genuttryck kan användas för att skräddarsy behandlingar.
– Om man kan göra en genetisk screening för att se att du har de här genetiska varianterna och det här mikrobiomet, så kan man också se vilka läkemedel som lämpar sig bäst. Det är bara en tidsfråga innan man kan ta prover och få svar om genuttryck och mikrobiom, men i dag är det fortfarande för kostsamt. Vi får se om det tar tio år eller tjugo innan det blir verklighet, säger Oliver Seifert. Han får medhåll av Malin Assarsson.
– Det är en liten pusselbit på vägen mot en kunskap som kan hjälpa till att förebygga sjukdomen och individanpassa behandling, säger hon.
