Psoriasisartrit
Cirka 40 procent av de psoriasissjuka får även problem med lederna i någon form, så kallad psoriasisartrit. Psoriasisartrit är en kronisk inflammatorisk ledsjukdom som orsakar smärta, stelhet och i sin allvarligaste form, rörelsehinder. Sjukdomen skiljer sig mycket mellan olika individer. Den kan vara mild, övergående och drabba ett fåtal leder men också vara mycket aggressiv och drabba ett flertal leder. Psoriasisartrit är ännu relativt outforskad och ofta underbehandlad.
De vanligaste symtomen vid psoriasisartrit är stelhet, rörelse- eller vilosmärta, svullna leder, ömhet över ledkapsel, muskel- och senfästen samt trötthet orsakade av inflammation. Inflammationen kan vara lokaliserad till en eller ett fåtal leder men vanligen är många leder engagerade. Lederna kan angripas och brytas ned av sjukdomen, så kallad leddestruktion, och om sjukdomen förblir obehandlad kan detta leda till funktionsnedsättning och funktionshinder.
Sjukdomsförlopp
Den inflammation som orsakar psoriasisartrit startar i anslutning till en led, i muskel- eller senans fäste mot benet, i den så kallade entesen. Om inflammationen stannar lokalt kallas det för en senfästesinflammation. Om sjukdomen får fortsätta kan den vandra in i leden och bli en artrit, en ledinflammation. Ofta är det i stora muskelfästen som armbågsleder, över höftkammarna och vid knäna som senfästesinflammationerna startar. När sjukdomen sitter i ryggen startar inflammationen där bindväv fäster mot ben i kotorna.
För våra läsares räkning ställde Psoriasistidningen en rad frågor om psoriasisartrit till reumatologen Per Larsson vid Karolinska Universitetssjukhuset.
Diagnos
Det är viktigt med en tidig diagnos av psoriasisartrit för att bromsa sjukdomsutvecklingen och minska risken för att ledbrosket förstörs och ledens funktion försämras. Upplever man svullna leder är det angeläget att få läkarhjälp och remiss till en reumatolog.
Det kan vara svårt, speciellt i tidiga sjukdomsstadier, att särskilja psoriasisartrit från andra reumatiska sjukdomar. Oftast får läkaren bäst vägledning genom att noga lyssna till patientens beskrivning av sina besvär.
Diagnosen ställs med hjälp av patientens sjukdomshistoria, en noggrann hud-, led och nagelundersökning, vissa laboratorieundersökningar samt röntgen av de drabbade lederna. Avgörande för diagnosen är inflammation i ledhinnorna och/eller i muskel- och senfästen tillsammans med hudsymtom och nagelangrepp. Korvfinger eller korvtå är också vägledande för diagnosen. Vid psoriasisartrit saknar blodproven vanligen reumatoid faktor (Rf ) och röntgen kan visa typiska förändringar. Sänkan är oftast normal vilket skiljer sig från ledgångsreumatism. Detta kan i vissa fall leda till en felaktig diagnos eller misstrogenhet från vården, innan patienten fått träffa en reumatolog.
Varför får man psoriasisartrit?
Värt att veta
Psoriasisartrit kan i vissa fall likna ledgångsreumatism, gikt, fibromyalgi och artros. Insjuknandet kan ske i alla åldrar men är vanligast mellan 30 och 55 år.
Vad kan man göra själv?
Lever man med en kronisk sjukdom är det viktigt att ha kunskap om sin sjukdom. Logga in på våra medlemssidor och läs mer.
Föreläsning
På temadagen "Låt oss prata om psoriasis" i januari 2012 föreläste Docent Ulla Lindqvist om ledbesvär vid psoriasis. Ulla Lindqvist är överläkare i reumatologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Logga in på våra medlemssidor och se Ullas föreläsning om ledbesvär vid psoriasis.
Frågor & svar
Under temadagen kunde deltagarna skicka in frågor till föreläsarna via sms och mail. Föreläsare var Professor Mona Ståhle, Docent Ulla Lindqvist, Graciela Rovner, smärtspecialist och Anja Näslund, hälsovetare.
