Stäng

Använd knapparna för att ändra textstorleken på sidan. Du kan också justera storleken permanent i din webbläsare, genom att gå in under menyalternativet ”Visa”. I Internet Explorer och Firefox väljer du därefter ”Textstorlek”, i Google Chrome ”Zooma in” eller ”Zooma ut” och i Opera ”Zoomfaktor”.

Tufft att bli nekad klimatvård

Att alla i Sverige inte har samma tillgång till klimatvård upplevs som en djup orättvisa. Det framgår av en enkät som Psoriasisförbundet genomfört.

Psoriasisförbundet ställde några enkätfrågor om klimatvård genom sin Facebooksida. Även om det inte går att generalisera svaren så indikerar de vilka känslor som kan vara förknippade med att få och inte få tillgång till vård som man själv är övertygad om skulle få en att må mycket bättre.

Att inte få klimatvård för att man råkar bo i en region som inte erbjuder klimatvård kan upplevas som en djup orättvisa. Och att inte få sin ansökan beviljad kan kännas som att man inte blir trodd när man berättar om vilka problem man har på grund av sin psoriasis. Det framgår av svaren på enkäten.

En vanlig orsak till att patienter inte får tillgång till klimatvård är att den region de bor i inte erbjuder klimatvård. I Region Västernorrland hade man tidigare möjlighet att skicka sju patienter per år. Men i samband med stora nedskärningar inom landstinget 2010 drog man in klimatvården.

Flera av de som bor i regioner som inte erbjuder klimatvård har svårt att förstå hur regionerna kan anse att det är en besparing att erbjuda dyra biologiska läkemedel istället för billigare klimatvård. En annan synpunkt är att behovet av klimatvården kanske är extra stort om man bor i Norrland och har många mil till närmaste ljusbehandling.

I de regioner som erbjuder klimatvård kan man be sin läkare om en remiss. Om läkaren tycker att ens psoriasis är så utbredd och har så stor påverkan på ens livskvalitet att klimatvård är motiverat skriver hen en remiss. Sedan prioriterar en specialistläkare i regionen bland remisserna så att de som har störst behov får åka på klimatvård.

Bland de som svarat på enkäten finns olika åsikter om detta system. En del tycker att det måste finnas något slags prioritering och att den som får avslag för att någon med större behov ska få klimatvård får acceptera det. Andra menar att de läkare som avgör om de ska skriva en remiss inte verkar fatta sina beslut utifrån gemensamma kriterier.

Av svaren framgår att det finns misstankar om att andra faktorer än vilket behov patienten har av klimatvård spelar in, som huruvida man varit på klimatvård tidigare och hur länge sedan det i så fall var.

Det finns också de som svarar att anledningen till att de aldrig bett att få en remiss till klimatvård är att de inte känt till att denna vårdform existerar. Ett annat hinder för att söka verkar vara att det känns jobbigt att få ett avslag. En av de som svarat skriver att avslaget gör att det känns som att man inte blir trodd.

Genomgående i svaren är också att klimatvården verkar vara en vårdform som uppskattas av de som fått tillgång till den. En av de som svarat skriver att klimatvården under tio år var den bästa och mest värdefulla behandlingen hen fått och menar att den själsliga läkningen var minst lika viktig som den kroppsliga.

Psoriasisförbundet arbetar för att alla som har psoriasis och psoriasisartrit ska ha samma tillgång till bra vård. För att det ska bli verklighet måste klimatvård ges efter behov. Så sker inte idag. Dels för att alla regioner inte erbjuder klimatvård. Dels för att chansen att få en remiss beviljad varierar stort mellan de regioner som erbjuder denna vårdform. Ju bättre koll vi som förbund har på vilka hinder det finns för att alla ska få lika tillgång till klimatvård desto bättre argument har vi när vi försöker påverka i denna fråga. Så tack alla ni som svarat på enkäten.

Skriven av: Karl Lindberg

Foto: Lars Ekdahl