Ett problem i vården idag är att alla patienter inte får samma tillgång till vård. Exempelvis är det stora skillnader mellan olika delar i landet när det gäller hur många patienter som får biologiska läkemedel. Särskilt tydlig är skillnaden när det gäller klimatvård. Av totalt 21 landsting och regioner är det bara 11 som erbjuder denna vårdform.
Tina Norgren är ordförande i Psoriasisförbundet och en av de som varit med och prioriterat bland de olika behandlingar som riktlinjerna tar upp. Hon ser riktlinjerna som ett verktyg Psoriasisförbundet kan använda i sitt arbete för att se till att alla med psoriasis får tillgång till bra vård på lika villkor. Förbundet kan exempelvis hänvisa till riktlinjerna i dialogen med de landsting och regioner som idag inte erbjuder klimatvård.
– Jag är väldigt glad att klimatvården finns med i riktlinjerna med tanke på att denna vårdform idag inte finns i alla landsting och regioner. Vi är också nöjda med hur klimatvården beskrivs i riktlinjerna. Klimatvård handlar inte bara om att ligga och sola. Det handlar om hälsorådgivning och sjukgymnastik.
Nationella riktlinjer vägleder vid resursprioritering
Syftet med nationella riktlinjer är att hjälpa landsting och vårdgivare att prioritera vilken vård som ska finnas tillgänglig för olika grupper av patienter. Riktlinjerna är inte menade att vara behandlingsrekommendationer; de står Läkemedelsverket för. Behandlingsrekommendationerna för just psoriasis revideras under året och förväntas bli färdiga 2019. Om de nationella riktlinjerna handlar om vilka behandlingar vården bör erbjuda patientgrupper så beskriver behandlingsrekommendationerna hur olika mediciner ska användas på individnivå. Vid sidan av Läkemedelsverkets rekommendationer har SSDV, Svenska Sällskapet för Dermatologi och Venereologi, tagit fram en egen policy för hur psoriasis ska behandlas.
Ett annat syfte med de nationella riktlinjerna är att se till att de resurser samhället avsatt till vård används så effektivt som möjligt. Därför har Socialstyrelsen som ett underlag för arbetet med att ta fram riktlinjerna undersökt vad olika behandlingar kostar och vilken nytta de gör.
Vilken vård patienter får ska bero på vilka behov de har, inte var de bor.
I det arbetet har man bland annat funnit att klimatvård gör mest nytta för en patientgrupp med svår psoriasis som behöver livsstilsrådgivning samtidigt med en fysisk behandling och som inte svarar på, eller inte ska ha, andra behandlingar, exempelvis för att de är gravida. Man fann också att tre veckors klimatvård inte kostar mer än en omgång med ljusbehandling.
För varje behandling som riktlinjerna tar upp anger de hur angeläget det är att en viss patientgrupp får tillgång till den. Så är exempelvis mjukgörande salvor på recept högt prioriterat för patienter med svår psoriasis, men lågt prioriterat för patienter med mild psoriasis. Ett annat exempel är medicinsk fotvård som är högt prioriterat för den grupp av patienter som har svår psoriasis på fötterna.
– En viktig uppgift för Psoriasisförbundet blir nu att se till att landsting och regioner följer dessa rekommendationer. Vilken vård patienter får ska bero på vilka behov de har, inte var de bor.
Se hela människan – inte bara huden
Tina Norgren är på det hela taget nöjd med förslaget till nationella riktlinjer. Särskilt nöjd är hon med den syn på psoriasis som riktlinjerna uttrycker. Nämligen att psoriasis är något som inte bara drabbar huden utan rör hela människan.
– Det är tydligt att riktlinjerna faktiskt belyser både själen och kroppen. Ett exempel på det är att vi i prioriteringsgruppen har satt hög prioritet på samtalsstöd. Det ska erbjudas till den som har psoriasis och upplever sin livskvalitet som låg. Och det oavsett om man har mild eller svår psoriasis.
Något annat Tina Norgren ser som en stor framgång i arbetet med riktlinjerna är att barn med psoriasis ska bedömas av dermatologer, oavsett hur svår psoriasis de har.
– Barn ska inte fastna i primärvården. De ska ges hög prioritet i vården så att de redan från början får en bra behandling. Det handlar både om att det är särskilt svårt psykosocialt för barn att ha psoriasis och att en tidig sjukdomsdebut ger en tung sjukdomsbörda sett över hela livet.
Nationella riktlinjerna diskuteras landet runt
Under remissrundan får Psoriasisförbundets länsavdelningar tillfälle att ge sin syn på innehållet i riktlinjerna vid regionala seminarier som Socialstyrelsen och sjukvårdsregionerna arrangerar i april och maj. Seminarierna blir också ett tillfälle att träffa företrädare för vården och diskutera hur de kan tillämpa riktlinjerna.
– Nu ska vi se till att så många som möjligt i Psoriasisförbundet tar del av riktlinjerna och är delaktiga i arbetet med att se till att de slår igenom i vården. Vi ska vara med på de regionala seminarierna, skriva svar på remissen, vara på plats i Almedalen för att diskutera med tjänstemän och politiker och även uppvakta dem lokalt.
Tina Norgren menar att alla kan bidra. Som medlem i Psoriasisförbundet kan man höra av sig till sin länsavdelning för att se hur man kan hjälpa till i arbetet med att se till att riktlinjerna tillämpas. Som patient kan man hänvisa till riktlinjerna när man diskuterar med sin läkare vilken behandling man ska få.
Om två månader är remissrundan över och en slutgiltig version av riktlinjerna kan fastställas. Men redan nu är tanken att landsting och regioner ska anpassa vilken vård de erbjuder efter remissversionen.
Vill du läsa mer om riktlinjerna? De finns att ladda ner här!
Länk till Socialstyrelsens pressmeddelande om nationella riktlinjer för vård av psoriasis
