Stäng

Använd knapparna för att ändra textstorleken på sidan. Du kan också justera storleken permanent i din webbläsare, genom att gå in under menyalternativet ”Visa”. I Internet Explorer och Firefox väljer du därefter ”Textstorlek”, i Google Chrome ”Zooma in” eller ”Zooma ut” och i Opera ”Zoomfaktor”.

Nya riktlinjer i centrum på Psoriasisdagen

Vad kommer de nya nationella riktlinjerna för vård vid psoriasis innebära för vården? Den frågan stod i centrum när Dagens Medicin och Psoriasisförbundet i början av april arrangerade Psoriasisdagen.

De nationella riktlinjerna för vård vid psoriasis är ett verktyg för att göra vården mer effektiv och jämlik. Tanken är inte att riktlinjerna ska vara heltäckande utan att de ska fokusera på frågeställningar där behovet av vägledning är som störst. Det kan vara områden där det finns omotiverade skillnader mellan olika regioner, som att en del regioner erbjuder klimatvård medan andra inte gör det.

 

– De nationella riktlinjerna ska vara ett stöd för beslutsfattare för att fördela resurser så att de gör mesta möjliga nytta, förklarade Alexandra Karlén, som varit projektledare när Socialstyrelsen tagit fram de nationella riktlinjerna för vård vid psoriasis.

 

Socialstyrelsen kan inte tvinga regionerna att följa rekommendationerna i riktlinjerna, som att erbjuda klimatvård. Istället är planen att påminna regionerna om riktlinjernas existens genom regelbundna översyner av utvalda frågeställningar och en utvärdering av hela riktlinjerna.

 

Inför utvärderingen av riktlinjerna planerar Socialstyrelsen en enkät till regionerna där de ska få svara på om de erbjuder klimatvård till patienter med psoriasis och om de inom två månader efter klimatvården följer upp vilken effekt den gett. Andra uppgifter till utvärderingen hämtar Socialstyrelsen från PsoReg, som är ett nationellt kvalitetsregister över tusentals svenska patienter med psoriasis där de flesta behandlas med systemiska läkemedel. På så sätt kan Socialstyrelsen exempelvis mäta andelen personer med svår psoriasis som får strukturerad utvärdering av behandlingseffekt 3 till 12 månader efter insättning av systemiska läkemedel.

 

– Målet är att utvärderingen ska vara klar till hösten 2019, berättade Tobias Edbom från Socialstyrelsen som projektleder utvärderingen av riktlinjerna. Utvärderingen blir en hjälp för regionerna att se var det finns brister i vården som de behöver jobba vidare med.

 

En brist i dagens psoriasisvård är att samarbetet mellan primärvården och specialistvården inte alltid fungerar så bra. Det har helt enkelt varit oklart när en specialist behöver kopplas in för att ta hand om en patient.

 

– Det som är viktigt och som lyfts fram tydligt i riktlinjerna är att psoriasis är en systemsjukdom där immunsystemet spelar en central roll, förklarade Åke Svensson som är överläkare vid hudkliniken på Skånes Universitetssjukhus i Malmö. Med det följer att man inte enbart ska titta på skinnet, utan också på samsjuklighet. Det kräver ett samarbete framförallt mellan hudläkare, reumatolog och allmänläkare.

 

Eftersom ansvaret för sjukvården i Sverige ligger på regionerna kan Socialstyrelsen som statlig myndighet bara säga vad regionerna bör göra, inte vad de ska göra. Att riktlinjerna slår fast att regionerna bör erbjuda klimatvård innebär därför inte att de per automatik kommer att göra det.

 

– Det bör finnas klimatvård i alla regioner, menade Psoriasisförbundets ordförande Tina Norgren. Det gör det inte idag, utan bara i omkring hälften. Det är väldigt orättvist. Nu ska vi besöka regionerna och prata med regionpolitikerna om hur de tänker implementera riktlinjerna.

 

Ett viktigt syfte med riktlinjerna är att göra vården mer jämlik. Idag finns det stora skillnader vad gäller tillgång till vård. Skillnader som inte bara handlar om var i landet man bor, utan även om kön och ålder. Medan det faktum att män får mer vård delvis kan förklaras med att de har mer utslag finns de ingen motsvarande förklaring till att äldre patienter har sämre tillgång till vård än yngre.

 

– Din chans att få tillgång till en behandling med ett biologiskt läkemedel påverkas väldigt mycket av din ålder, konstaterade Marcus Schmitt-Egenolf som är professor och överläkare vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin på Umeå Universitet. Chansen att få ett biologiskt läkemedel sjunker med två tredjedelar med en generation. Fler patienter måste få tillgång till läkemedel som ger ett optimalt resultat.

 

Den risk för samsjuklighet som följer med psoriasis är ett tydligt fokus i riktlinjerna. De slår fast att personer med besvär från leder, senfästen eller muskelfästen bör få en utredning av psoriasisartropati. På samma sätt bör personer med svår psoriasis få återkommande utvärderingar av kardiovaskulära riskfaktorer.

 

– Det finns en väldigt stor variation i kunskapen bland läkarna i primärvården när det handlar om samsjuklighet, menade Enikö Sonkoly som är specialistläkare vid hudkliniken på Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm. Patienter med psoriasis har en låggradig men kontinuerlig systemisk inflammation i kroppen. Det gäller framförallt patienter med svår psoriasis. Det är viktigt att patienter med psoriasis får rätt bild av risken för samsjuklighet. Patienter med svår psoriasis behöver få reda på att de har en ökad risk att drabbas av hjärt- kärlsjukdomar. Men det är också viktigt att patienter med mild psoriasis inte får höra att de har samma ökade risk för samsjuklighet.

 

Det ämne som väckte mest engagemang hos publiken under Psoriasisdagen var klimatvården. En fråga som kom upp var vad man kan göra åt att det ofta tar så lång tid från det att man ansöker om klimatvård till att man får åka. En annan fråga var varför många patienter måste kämpa så hårt för att få en remiss till klimatvård.

 

– Det man ser i samtliga studier om effekten av klimatvård är att det har en jättebra effekt på hudbesvär, livskvalitet och ledbesvär, hävdade Albert Duvetorp, som är hudläkare vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö och uttagningsläkare i Region Skåne. Effekten är lika bra som den för många biologiska läkemedel. Det finns dock en stor diskrepans mellan olika studier när det gäller hur länge effekten håller i sig. Det betyder att vi behöver mer forskning.

Skriven av: Karl Lindberg

Foto: Louise Persson