Stäng

Använd knapparna för att ändra textstorleken på sidan. Du kan också justera storleken permanent i din webbläsare, genom att gå in under menyalternativet ”Visa”. I Internet Explorer och Firefox väljer du därefter ”Textstorlek”, i Google Chrome ”Zooma in” eller ”Zooma ut” och i Opera ”Zoomfaktor”.

Riktlinjer ska minska skillnader

Nu är de nationella riktlinjerna för vård vid psoriasis klara. Jämfört med remissversionen av riktlinjerna har flera biologiska läkemedel fått höjd prioritet.

I riktlinjerna ger Socialstyrelsen sin syn vilka behandlingar vården bör erbjuda olika grupper av psoriasispatienter. Tanken är att riktlinjerna ska bidra till att vården använder sina begränsade resurser så effektivt som möjligt. Därför får varje behandling en prioritet mellan 1 och 10, där 10 är lägst.

 

Riktlinjerna är ett hjälpmedel för beslutsfattare inom vård och politik som fördelar resurser mellan olika typer av behandlingar. Riktlinjerna talar inte om hur läkare ska använda behandlingarna, men kan ge dem vägledning när de väljer mellan olika behandlingar. Riktlinjerna är inte heller tvingande för regionerna. Det innebär att en region kan välja att inte erbjuda en vårdform även om riktlinjerna ger den hög prioritet. Samtidigt står det i riktlinjerna att Socialstyrelsen förväntar sig att rekommendationerna påverkar praxis och resursfördelningen, så att hälso- och sjukvården fördelar förhållandevis mer resurser till högt prioriterade åtgärder än till åtgärder med låg prioritet.

 

I riktlinjerna konstaterar Socialstyrelsen att det idag finns många nya effektiva behandlingar för psoriasis, men att en del patienter ändå får samma behandling år efter år, trots att behandlingen inte är tillräckligt effektiv. Den åtgärd som fått högsta prioritet i riktlinjerna är också att utvärdera behandlingseffekten för patienter med svår psoriasis.

 

Den kartläggning av vården som Socialstyrelsen låtit göra visar att det finns stora regionala skillnader i vilken vård patienter med psoriasis får. Exempelvis får patienter i norra Sverige inte tillgång till klimatvård. Ett syfte med riktlinjerna är att minska dessa skillnader så att alla patienter får tillgång till vård på lika villkor.

 

Socialstyrelsen konstaterar att Hälso- och sjukvården behöver se över sina rutiner för att erbjuda klimatvård, och särskilt uppmärksamma ojämlikheten mellan regionerna. Regioner som inte alls erbjuder klimatvård i dag kommer, enligt vad Socialstyrelsen skriver i riktlinjerna, att behöva avsätta resurser för det.

 

Socialstyrelsen bedömer vidare i riktlinjerna att användningen av topikal behandling behöver öka. Socialstyrelsen bedömer också att systemiska läkemedel används i för liten utsträckning i dag. Användningen av metotrexat behöver öka och användningen av biologiska läkemedel av typen TNF-hämmare behöver öka betydligt. Socialstyrelsen bedömer också att för få personer får biologisk systemisk behandling med interleukinhämmare i dag.

 

I höstas gick patentet ut för ett av världens mest sålda läkemedel för psoriasispatienter. Det har öppnat marknaden för kopior till lägre pris och när nu Socialstyrelsen presenterar de första nationella riktlinjerna på området har prioriteringen höjts för flera så kallade TNF-hämmare.

 

Psoriasisförbundet har deltagit i arbetet med att ta fram riktlinjerna. Förbundet har också skickat in flera remissvar med synpunkter som i flera fall fått genomslag i den slutgiltiga versionen. Jämfört med remissversionen lyfter den slutgiltiga versionen fram primärvårdens roll och förtydligar vikten av samordning mellan primärvård och specialistvård.

 

Prioritet 1 till 3 innebär att Socialstyrelsen menar att hälso- och sjukvården bör erbjuda behandlingen till en viss patientgrupp.

 

 

Följande behandlingar får prioritet 1:

  • strukturerad utvärdering av behandlingseffekt med både livskvalitetsinstrument och kliniska instrument till personer med svår psoriasis

Följande behandlingar får prioritet 2:

  • individuell genomgång av riskfaktorer kopplade till levnadsvanor till personer med svår psoriasis
  • metotrexat, ett syntetiskt läkemedel, till personer med svår psoriasis
  • etanercept, ett biologiskt läkemedel av typen TNF-hämmare, till personer med svår psoriasis
  • adalimumab, ett biologiskt läkemedel av typen TNF-hämmare, till personer med svår psoriasis

 

Följande behandlingar får prioritet 3:

  • psoriasisutbildning till personer med medelsvår och svår psoriasis
  • återkommande utvärderingar av kardiovaskulära riskfaktorer till personer med svår psoriasis
  • utredning av psoriasisartropati till personer med besvär från leder, senfästen eller muskelfästen
  • steroider grupp III till personer med psoriasis
  • medicinsk fotvård till personer med svår psoriasis på fötterna
  • steroider grupp III–IV till personer med psoriasis i hårbotten
  • ljusbehandling med UVB till personer med medelsvår till svår psoriasis
  • klimatvård med vårdteam i minst tre veckor till personer med svår psoriasis som har otillräcklig effekt av andra behandlingsalternativ och särskilt behov av utbildning, förändrade levnadsvanor och fysisk aktivitet
  • infliximab, ett biologiskt läkemedel av typen TNF-hämmare, till personer med svår psoriasis
  • certolizumabpegol, ett biologiskt läkemedel av typen TNF-hämmare, till personer med svår psoriasis
  • brodalumab, ixekizumab eller sekukinumab, ett biologiskt läkemedel av typen IL-17-hämmare, till personer med svår psoriasis
  • guselkumab, ett biologiskt läkemedel av typen IL-23-hämmare, till personer med svår psoriasis
  • ustekinumab, ett biologiskt läkemedel av typen IL-12/23-hämmare, till personer med svår psoriasis
  • behandling med mjukgörare till personer med medelsvår till svår psoriasis
  • PUVA, till personer med svårbehandlad psoriasis med otillräcklig effekt av annan behandling, under förutsättning att behandlingen sker under begränsad tid och enligt adekvat behandlingsprotokoll, samt med uppföljning
  • acitretin, kombinationsbehandling med ljusbehandling och systemisk behandling, till personer med svår psoriasis
  • samtalsstöd, till personer med psoriasis och låg livskvalitet
  • psoriasisutbildning för barn och vårdnadshavare, till barn med psoriasis
  • dermatologisk specialistbedömning till barn med misstänkt psoriasis
  • medicinsk fotvård, till personer med svår psoriasis på fötterna
  • steroider grupp I–II, till personer med psoriasis i ansiktet
  • steroider grupp II–III, till personer med invers psoriasis
  • Prioritet 4 till 7 innebär att Socialstyrelsen menar att hälso- och sjukvården kan erbjuda behandlingen till en viss patientgrupp.

 

Följande behandlingar får prioritet 4:

  • steroider grupp III och kalcipotriol i kombination (i form av salva, gel eller skum) till personer med psoriasis
  • steroider grupp III och kalcipotriol i kombination, till personer med psoriasis i hårbotten
  • buckybehandling, till personer med svårbehandlad lokaliserad psoriasis
  • takrolimus eller pimekrolimus, till personer med invers psoriasis

 

Följande behandlingar får prioritet 6:

  • apremilast, till personer med svår psoriasis
  • takrolimus, till personer med psoriasis i ansiktet

 

Följande behandlingar får prioritet 7:

  • stresshantering med KBT, till personer med psoriasis och hög stress

 

Skriven av: Karl Lindberg

Foto: Lars Ekdahl