SBU har utfört en systematisk litteraturöversikt över de studier som idag finns av olika behandlingars effekter. Utvärderingen bygger på 77 studier. En av dem undersöker effekterna av ljusbehandling, 17 av syntetiska läkemedel och 47 av biologiska läkemedel. Dessutom ingår 12 uppföljningsstudier, en av syntetisk behandling och 11 av biologiska behandlingar, som bidrar till kunskap om risker och biverkningar på längre sikt.
Utvärderingen visar att många av de som behandlas med biologiska läkemedel uppnår en betydelsefull förbättring av psoriasis i huden efter tre till fyra månaders behandling. Med syntetiska läkemedel med de aktiva substanserna metotrexat och apremilast uppnår en del en sådan förbättring. Ett annat resultat är att de som blir bättre i sin psoriasis även får en förbättrad livskvalitet.
Utvärderingen visar dock att livskvalitet i behandlingsstudier sällan mäts på samma noggranna sätt som symtom på sjukdom i huden. För ett antal av de behandlingar som ingår i översikten saknas underlag om effekten på livskvalitet helt.
– Det är av stor vikt att systematiskt mäta effekten på livskvalitet av olika behandlingar i kommande studier, säger Marcus Schmitt Egenolf som är hudläkare och professor vid Umeå universitet och en av de sakkunniga som medverkat i utredningen.
SBU har även undersökt effekten av ljusbehandling och behandling med syntetiska läkemedel med de aktiva substanserna acitretin, ciklosporin och fumarsyra. Här tvingas dock SBU konstatera att det idag saknas tillräckligt välgjorda behandlingsstudier för att avgöra effekten.
Det är inte bara för vissa behandlingar och läkemedel som det saknas forskning. Även när det gäller vilken effekt olika behandlingar har för speciella patientgrupper saknas data. SBU menar att det behövs forskning som undersöker behandlingarnas effekt och säkerhet hos barn med medelsvår och svår psoriasis. Dessutom behövs mer forskning som jämför olika behandlingar med varandra, forskning som undersöker en längre tids behandling och forskning som undersöker effekter på livskvalitet.
– Generellt finns det en brist på studier som ser på viktiga patientpopulationer som kvinnor i barnafödande ålder och barn, konstaterar Marcus Schmitt Egenolf.
