fbpx
Stäng

Använd knapparna för att ändra textstorleken på sidan. Du kan också justera storleken permanent i din webbläsare, genom att gå in under menyalternativet ”Visa”. I Internet Explorer och Firefox väljer du därefter ”Textstorlek”, i Google Chrome ”Zooma in” eller ”Zooma ut” och i Opera ”Zoomfaktor”.

Stress - vad händer i kroppen?

När vi utsätts för en händelse som vi reagerar på kommer vårt autonoma nervsystem sätta igång en massa händelser i kroppen. Precis som namnet säger är detta ett automatiskt system som ser till att vår kropp fungerar och det är av den anledningen som vår kropp ibland sätter igång utan att vi själva förstår varför. Det autonoma nervsystemet sköter således allt i kroppen som måste fungera utan att vi tänker på det, exempelvis hormoner, våra organ samt hjärta och kärl.

Det autonoma nervsystemet är indelat i två delar, sympatikus som fungerar som en gaspedal till vår kropp och parasympatikus som bromsar vår kropp. Dessa system har i de flesta fall motsatt funktion till samma organ, det vill säga sympatikus gör att blodtryck och puls ökar och parasympatikus gör att de sjunker. Bäst fungerar de när det finns en balans mellan dem, således behöver vi både köra igång kroppen ibland samtidigt som den behöver tid för vila och återhämtning. 

 

I en stressituation reagerar vanligen vår kropp med att låta det sympatiska nervsystemet gå in och styra. Blodet börjar pumpa, musklerna spänner sig, vi svettas lättare, hör bättre och ser bättre genom vidgade pupiller. Samtidigt blir vi mer uppmärksamma, tåligare mot trötthet och smärta samt står emot kyla och hunger. 

 

Mag- och tarmfunktionen går samtidigt ner så att blodet kan användas där det mest gör nytta, genom att transportera syre till våra muskler. Vi får också en ökad ämnesomsättning så att vi ska kunna förse vår kropp med energi, samtidigt som blodet lättare koagulerar och vi får ett starkare immunförsvar. 

 

Det vi inte märker 

Det händer också en massa saker i vår kropp som vi inte känner av, och som främst har med vår hormonproduktion att göra. En av de viktigaste delarna är att hormonet kortisol frisläpps just för att vi lättare ska få höjt blodtryck, kunna ta upp energi i form av socker med hjälp av insulin och hålla immunförsvaret i balans. Kortisolet dämpar också små inflammationsskapande cytokiner som lätt bildas vid stress. Om inte detta skett hade trötthet, ökat sömnbehov, nedstämdhet och koncentrationssvårigheter uppstått. 

 

Naturens finurliga lösning är att kortisolet ska skydda oss så att vi kan fly ifrån eller bekämpa den stressituation vi hamnar i. När vi sedan är i vila återgår vår kropp till sina normala nivåer vilket exempelvis gör att vi blir mottagligare för sjukdom. Det är därför vi har lätt att bli sjuka i samband med semester eller långledigt. Att alltid rusa på utan att låta kroppens system vila är dock ingen bra lösning, för om vi åter tänker på detta system som en gaspedal inser vi nog att gasen ibland måste låta motorn vila om vi vill fungera under lång tid. 

 

Förutom kortisol utsöndras det också smärtstillande endorfiner vid stresspåslag. Även testosteron och östrogen, våra könshormoner, påverkas genom att produktionen av dem minskar. Förutom att fortplantning inte behövs vid en situation med högt stresspåslag är vi inte heller i behov av kroppslig uppbyggnad i form av exempelvis muskler och skelett. Detta behöver vi mer av i vila och produktionen av dessa hormoner återgår då till det normala. 

 

När vi blir stressade reagerar vår kropp på en mängd olika sätt. Symtomen brukar delas in i fysiska, känslomässiga, kognitiva eller beteendemässiga. Listan kan göras lång, flera av symptomen kan visa sig på lite olika sätt och kanske har du fler symptom som kan läggas till listan.

 

Kroppsliga 

Beteendemässiga 

Hjärtklappning  Svordomar 
Synrubbningar, t.ex. tunnelseende  Gräl 
Svårt att andas, snabbare andhämtning  Cynism 
Yrsel, overklighetskänslor  Kör häftigt i trafiken 
Darrighet, fumlighet  Isolerar sig 
Spänd, muskelvärk  Ältar, grubblar 
Omväxlande varm och kall  Förändrat intag av mat, alkohol, tobak etc. 
Onormal trötthet  Passivitet 
Infektionskänslighet  Pedanteri 
Magproblem  Kontrollbeteende 
Sömnproblem  Gör allting fort 
Huvudvärk  Gör många saker samtidigt 
   

Kognitiva – tankemässiga 

Känslomässiga 

Svårt att koncentrera sig  Ångest inklusive oro, rädsla, panik 
Trögtänkt  Ilska inklusive irritation, frustration 
Svårt att fatta beslut  Nedstämdhet 
Tom i huvudet  Skuld 
Ett virrvarr av tankar  Skam 
Svårt att fullfölja en tankebana  Labilitet 
Glömsk  Känslomässig utmattning 

Hämtat från Hantera din stress med kognitiv beteendeterapi av Giorgio Grossi