fbpx
Stäng

Använd knapparna för att ändra textstorleken på sidan. Du kan också justera storleken permanent i din webbläsare, genom att gå in under menyalternativet ”Visa”. I Internet Explorer och Firefox väljer du därefter ”Textstorlek”, i Google Chrome ”Zooma in” eller ”Zooma ut” och i Opera ”Zoomfaktor”.

Perspektiv på hälsa och psoriasis

När vi betraktar oss själva med sjukdomen psoriasis kan teoretiska perspektiv på hälsa vara en hjälp för oss att förstå varför vi och sjukvården inte alltid betraktar vår sjukdom på samma sätt.

Exempelvis kanske din läkare pratar om hur viktigt det är att du gör din ljusbehandling regelbundet för att hålla dina skov i schack, medan du själv upplever ljusbehandlingen som tidskrävande och stressande. Båda delarna är egentligen rätt, det handlar om att ni betraktar sjukdomen och dina behov från två olika perspektiv, och att helhetssynen kanske saknas. Sjukvården blir sakta bättre på att ha ett helhetsperspektiv när de vårdar och behandlar och patientens delaktighet ökar successivt.

 

Sjukdom och hälsa kan på sitt sätt sägas vara två olika betraktelsesätt av samma sak. De är inte motsatspar till varandra eftersom det är sjuk-frisk respektive ohälsa-hälsa som är det, men ändå berör de samma område. För att förstå skillnader och likheter är begreppen patogenes och salutogenes bra att känna till.

 

Patogenes och salutogenes

Dessa båda begrepp handlar om från vilken sida vi väljer att betrakta exempelvis en sjukdom eller hur en människa mår. Begreppet salutogenes myntades av Aaron Antonovsky, som menade att begreppen inte ska ses som motsatser utan som komplement till varandra.

 

Sjukvården använder sig av det patogena synsättet, man fokuserar på vad som har skapat sjukdomen eller ohälsan och försöker att ta bort det dåliga.

 

Det salutogena synsättet används inom mycket av det hälso- och friskvårdsarbete som har utvecklats under de sista årtiondena. Detta synsätt innebär att man fokuserar på det friska, och väljer att lyfta fram faktorer som får oss att må bra. Lite förenklat kan man säga att det patogena synsättet säger att fysisk inaktivitet gör oss sjuka medan det salutogena synsättet säger att fysisk aktivitet gör oss friska.

 

Genom att sätta begreppen ohälsa och hälsa vid varsin ände av en linje ser vi att begreppen inte är antingen eller utan att vi snarare pendlar fram och tillbaka mellan dessa tillstånd under vårt liv, ibland mår vi bättre och ibland mår vi sämre.

 

Med hjälp av linjen frågar vi i det salutogena synsättet: ”vad får mig att må bra”, ”vad gör att jag flyttar mig närmare hälsa”, ”hur kan jag behålla mitt nuläge”.

 

Det patogena synsättet skulle kanske istället använda begreppen sjuk och frisk som poler på linjen och säga exempelvis: ”Vad gör vi för att undvika sjukdom?.

 

Ohälsa <——————————————–> Hälsa

 

 

Disease, illness och sickness

Det svenska språket har egentligen bara ett ord för sjukdom, jämfört med exempelvis engelskan som använder orden disease, illness och sickness.

 

  • Disease betyder sjukdom i fysisk form, det finns kliniska fynd i form av blodprov, EKG, röntgen eller liknande som visar att det går att sätta en diagnos.
  • Illness används för att beskriva personens egen upplevelse av sjukdomen, hur den mår och känner. I detta begrepp räknas exempelvis oro, ångest och smärta in.
  • Sickness är det tredje ordet, som innefattar både disease och illness. Personen behöver då vård för både de fysiska besvären och de psykiska och om inte detta tillgodoses kanske personen söker sig till en annan vårdgivare eller till alternativa behandlingsmetoder.

 

I Sverige är vi rätt bra på att bemöta och behandla disease. Exempelvis kan vi genom olika tester upptäcka förstadier till sjukdomar som cancer och vi betraktar då personen som sjuk, detta utan att den som får diagnosen känner sig sjuk. Å andra sidan har vi idag många patienter som söker vård för trötthet och smärta, vars fysiska tester visar att de är helt friska. Dessa personer har ingen egentlig sjukdom utifrån ordet disease, men upplever att de är sjuka utifrån illness och känner sig dåligt bemötta om de inte får hjälp eller förståelse för sin sjukdom.

 

Att ha ont i lederna men inte få någon diagnos av läkare, eller få höra att det inte syns några fel på röntgenbilderna är ett exempel på hur vi kan se olika på sjukdomen psoriasis och hur den upplevs. Jag som patient känner mig sjuk enligt illness, men enligt läkarens sätt att betrakta sjukdomen så finns det ingen disease.

 

Holistiskt synsätt

Det holistiska synsättet betyder att man ser till helheten, det vill säga att man vid exempelvis en sjukdom strävar efter att förstå delarna i relation till helheten och sätta människan och hennes handlingsförmåga i ett sammanhang. Både fysiska och psykiska aspekter räknas in och helheten är mer än summan av dess delar. Att utifrån det salutogena synsättet se den personliga historien är ett sätt att vara holistisk.

 

En svårighet för sjukvården när det gäller att ha ett holistiskt förhållningssätt är att det ofta är olika vårdgivare som behandlar olika delar av patienten. En patient med psoriasis och psoriasisartrit träffar till exempel ofta en dermatolog för huden, en reumatolog för lederna, kanske en sjuksköterska som hjälper till med ljusbehandling och en fotterapeut som behandlar fötterna.

 

Eventuellt kan en kurator, sjukgymnast eller dietist också vara inkopplad, och när blodtrycket går upp är det kanske en allmänläkare på vårdcentralen som ordinerar blodtryckssänkande medicin. Patienten berättar kanske olika saker för de olika vårdgivarna och ingen av dem har egentligen en helhetsbild över den sjukdom patienten har och hur patienten egentligen mår.

 

I det holistiska perspektivet betonas ofta mål och handlingsförmåga utifrån vad individen själv vill kunna uppnå utan att på något sätt driva det i absurdum, vilket ger en markering åt att varje individ har sina egna ramar. Det som är rätt för en patient är kanske inte rätt för den andra och varje patient behöver därför en mer eller mindre individuellt anpassad vårdplan för att må bra och känna att den själv är delaktig i sin sjukdom och behandling.

 

Hälsokorset

Ett försök till att ha ett holistiskt synsätt och ta hänsyn till både den fysiska, faktiska hälsan vi har, men också vår upplevelse av hur vi mår, vårt välbefinnande, är hälsokorset. Korset visar att vi kan ha fysiska sjukdomar eller skador, men ändå skatta ett högt välbefinnande och skatta att vi mår bra.

 

 

Hälsokorset

 

Tvärtom, kan vi också vara kroppsligt friska, men ändå må dåligt eller vara olyckliga på något sätt. Korset kan se lite olika ut men som ett försök att förena begreppen disease och illness har vi här satt in dem på två axlar som korsar varandra.

 

Genom att först placera dig på den vågräta linjen och därefter utmed den lodräta linjen får du fram var just du befinner dig. Om du inte är tillfreds med denna placering kan du markera en ny punkt som ditt önskade läge. Därefter svarar du på frågan: ”Hur tar jag mig från nuläge till önskat läge?” Eller  alternativt: ”Hur ska jag göra för att behålla mitt nuläge?”

 

Livsstilsfrågor – friskvård?

Kanske har du funderat på varför Psoriasisförbundet ska arbeta med dessa frågor? Borde inte förbundets främsta fokus ligga på sjukdomen? Utifrån synsättet att hälsa och sjukdom är olika delar av samma område tycker vi att vårt uppdrag är att få våra medlemmar att må så bra som möjligt.

En definition av friskvård kan vara: Den process som möjliggör för individer och grupper att öka kontrollen över de faktorer som påverkar hälsan och därmed kunna förbättra den.

 

Referenser och lästips

Hälsa och hälsopromotion: med fokus på individ-, grupp- och organisationsnivå, av Jan Winroth
Psykosociala teorier vid hälsa och sjukdom, av Maare Tamm
Hälsa och hälsofrämjande, av Jennie Medin