Stäng

Använd knapparna för att ändra textstorleken på sidan. Du kan också justera storleken permanent i din webbläsare, genom att gå in under menyalternativet ”Visa”. I Internet Explorer och Firefox väljer du därefter ”Textstorlek”, i Google Chrome ”Zooma in” eller ”Zooma ut” och i Opera ”Zoomfaktor”.

Så når vi en mer jämlik hälsa

Hälsoskillnaderna i Sverige är påtagliga, högutbildade kan räkna med nästan sex år längre liv än lågutbildade. Det visar kommissionen för jämlik hälsas slutbetänkande. Nu föreslås en rad åtgärder.

Det är en rad faktorer som påverkar förutsättningarna för en god hälsa. Till exempel utbildningsnivå på föräldrar, inkomst, boende, levnadsvanor och möjligheten till kontroll och inflytande. Hela denna kedja av samband påverkar personen möjligheter till god hälsa. Har du svårt att tillgodogöra dig din skolgång har du sämre möjligheter att få jobb. Har du inget jobb får du lägre inkomst och med lägre inkomst ökar risken för ohälsa. Som exempel visar kommissionen att livslängden kan skilja sig upp till sex år mellan de med eftergymnasial utbildning och de utan.

 

– Det handlar om att skapa mer jämlika livsvillkor, mer jämlika förutsättningar, säger professor Olle Lundberg, ordförande i kommissionen.

 

Ojämlikhet är dessutom självförstärkande. De som har lite mer har större möjligheter att få lite mer.

 

– Forskning visar att de som har bra förutsättningar vid starten av livet, vinner inte bara i spelet utan vinner även stort. Därför gäller det att tidigt i livet få möjligheter till ett bra liv, säger Olle Lundberg.

 

Det finns betydande hälsoskillnader mellan grupper inte bara i livslängd och dödlighet utan även vilka hälsoproblem man lever med. Kommissionen menar att detta måste man ta krafttag för att förändra.

 

-Att något ska bli jämlikt betyder inte att alla ska få det ”lika dåligt”. Jämlikt betyder att man får de insatser man behöver utifrån det behov man har, säger professor Olle Lundberg.

 

I slutbetänkandet pekar Kommissionen ut inriktning och lägger förslag för mer jämlika livsvillkor. Områden man särskilt lyfter fram är;

 

  • Arbete för mer jämlika villkor och möjligheter
  • Jämlik mödra- och barnhälsovård samt en förskola med högkvalitet
  • En god lärandemiljö och stärkta insatser för att motverka skolmisslyckanden
  • Minska hinder för inträdandet på arbetsmarknaden och stärkt arbetsmiljöarbetet
  • Åtgärder för socialt hållbara bostadsområden och sunda boendemiljöer
  • Vårdmöten som är hälsofrämjande och skapar jämlika insatser och resultat

 

Psoriasisförbundet har i sitt vårdpolitiska program lyft fram den ojämlika hälsan som ett stort problem. Tillgång till vård och behandling skiljer sig åt i landet men det är också beroende på hur väl du kan hävda din rätt och tala för dig. Här kan utbildningsnivå, ålder och ekonomi spela in.

 

En studie från Umeå universitet visar att äldre patienter har sämre tillgång till den relativt nya biologiska behandlingen mot psoriasis, som är mer effektiv men också dyrare än motsvarande konventionell systemisk behandling. Det finns ytterligare exempel på ojämlikheter i tillgång till vård. Till exempel får dubbelt så många män än kvinnor biologisk behandling och endast tio av tjugoen landsting förskriver klimatvård.

 

– Det är positivt att Kommissionen lyfter ojämlik hälsa och de problem som finns. Vi ser fram mot vilka konkreta åtgärder som Regeringen nu kommer att föreslå, säger Veronika Lindberg, verksamhetsamordnare på Psoriasisförbundet.

Skriven av: Psoriasisförbundet