Flera vaccin nu godkända
Strax innan jul 2020 rekommenderade EMA, det europeiska läkemedelsverket, det första vaccinet mot Covid-19 på den europeiska marknaden, Comirnaty (Pfizer), som då fick ett så kallat villkorat godkännande (med bland annat utökad bevakning). I januari 2021 godkändes även Modernas vaccin (Spikevax) samt AstraZenecas (Vaxzevria, används för närvarande inte), även de med villkorat godkännande och sedermera även Janssens Covid-19 vaccine Janssen (används inte i Sverige). Flera vaccin är under utveckling eller granskning och i december 2021 godkändes även ett nytt proteinvaccin, Novavax. På Läkemedelsverkets hemsida uppdateras informationen om vaccinen löpande, den informationen hittar du här.
Tillhör jag en riskgrupp om jag har psoriasis/-artrit?
Psoriasisförbundet har under det gångna året fått många frågor både om vaccinet men även om personer med psoriasis och/eller psoriasisartrit anses som tillhörande en prioriterad riskgrupp. Enligt Folkhälsomyndighetens uppdaterade rekommendationer så finns inte dessa diagnoser med i listan över riskgrupper. Om du vill läsa hela delrapporten och se listan över de angivna riskgrupperna så hittar du den här.
Det har tidigare konstaterats att psoriasis/psoriasisartrit i sig som diagnoser inte ger någon ökad risk för ett svårare sjukdomsförlopp vid Covid-19. Hög ålder och samsjuklighet i form av exempelvis hjärt-kärlsjukdom eller diabetes är däremot riskfaktorer. Inte heller visar vetenskapliga studier på någon ökad risk vid behandling med immunmodulerande läkemedel, som de biologiska läkemedel som används vid svår psoriasis/psoriasisartrit, vilket Psoriasisförbundet skrivit om tidigare (läs gärna vår expertintervju med dermatologen Toomas Talme här).
Vad gäller om jag står på immunnedsättande läkemedel?
Vad som gäller för vaccin mot Covid-19 och personer som står på immunnedsättande behandling vet vi ännu inte helt säkert, då effekt och säkerhet inte studerats i de kliniska studier som hittills genomförts. Enligt Läkemedelsverket finns ingen orsak till oro ur säkerhetsaspekt, däremot kan möjligen immunförsvarets respons på vaccinet bli något nedsatt och vaccinen därmed inte lika effektivt som hos andra. Precis som vid vaccination mot exempelvis säsongsinfluensa så kan det därför vara bäst att inte ta vaccin för tätt inpå sin behandling om man står på immunnedsättande läkemedel. Det kan dock variera beroende på typ av behandling, men för de mer vanligt förekommande immunnedsättande läkemedlen så finns inget hinder för att vaccineras mot Covid-19 eller något behov av längre behandlingsuppehåll. Enligt SSDV (den svenska specialistföreningen för hudläkare) så bör dock patienter som behandlas med rituximab (Mabthera, Ritemvia, Rixathon och Ruxience) vaccineras först 4 månader efter given behandling och behandlingen återupptas tidigast 2 veckor efter sista boosterdosen.
Vid behandling med biologiska läkemedel ska man normalt undvika vaccin innehållande levande virus, men inget av de hittills godkända vaccinen innehåller levande virus.
Rekommendation gällande tredje vaccindos
Sedan 31 augusti 2021 har Folkhälsomyndigheten (FHM) rekommenderat en tredje dos av SARS-Covid-19 vaccin till personer med kraftigt nedsatt immunförsvar vid immunosuppressiv behandling. Enligt rekommendation från FHM samt i enighet med rekommendationer från Svensk Reumatologisk Förening och Svensk Gastroenterologisk Förening anser Svenska Sällskapet för Dermatologi och Venereologi att en påfyllnadsdos vaccin kan behövas för patienter med autoimmuna sjukdomar som är under behandling med:
• Rituximab – behandling senaste året. Som tidigare gäller att vaccination vid denna behandling tidigast kan ges 4 månader efter behandling och att behandling kan upptas tidigast efter 2 veckor.
• Pågående behandling med Sendoxan sedan årsskiftet 2020/2021
• Långvarig behandling, ( > 2 veckor), med steroider motsvarande> 20 mg prednisolon
Gällande patienter med kraftig immunosuppression i kombination med annan komorbiditet och med ökande ålder får man göra individuell bedömning.
Baserat på existerande evidens är det graden av immunosuppression och inte själva sjukdomens svårighetsgrad som troligen påverkar svar på vaccinationen.
Den extra dosen kan ges åtta veckor efter dos 2, eller senare. Intervallet efter dos 2 kan komma att ändras allt eftersom kunskapsläget utvecklas.
Dessa läkemedel ges dock i nuläget aldrig eller sällan för specifikt diagnoserna psoriasis och/eller psoriasisartrit, med möjligt undantag för prednisolon (kortikosteroid i högre dos, som systembehandling vid psoriasisartrit).
Prata med din läkare!
Som alltid så är vår rekommendation att du pratar med din behandlande läkare om du har frågor eller är orolig för hur vaccination mot Covid-19 kan påverka ditt mående eller din pågående behandling. Detta gäller särskilt om du har någon samsjuklighet eller underliggande diagnos eller överkänslighet som du funderar på kan inverka på om du bör vaccineras eller ej. Om du undrar om du kan vara överkänslig/allergisk mot någon beståndsdel i vaccinen så har bland andra Astma- och Allergiförbundet en bra översikt på sin hemsida.
Psoriasisförbundet fortsätter att bevaka frågan och denna artikel uppdateras löpande.
Här hittar du mer information
Svenska Sällskapet för Dermatologi och Venereologi
(Källor: EMA, Läkemedelsverket, Folkhälsomyndigheten, SSDV, International Psoriasis Council)
